En syn de flesta vill se enligt jordbruksministern. Arkivfoto:Fredrik Sandberg/Scanpix.

Sänkta bidrag till bönder orsakar strid

EU-kommissionen vill minska jordbruksstödet till EU:s bönder och använda pengarna till att utveckla landsbygden. Förslaget väntas orsaka hård strid när EU:s jordbruksministrar möts i Bryssel idag.

Sverige går i spetsen för en grupp länder som tycker att det är bra att satsa mer på utveckling av landsbygden.

– Vi kommer att få ökade möjligheter att behålla våra hagmarker, som jag tror svensken i gemen är väldigt angelägen om att vi ska fortsätta ha betande djur i, säger jordbruksminister Eskil Erlandsson.

– Vi kommer att få investeringar i nya produktionsmöjligheter på den svenska landsbygden, inte bara kring jord- och skogsbruk utan kanske också serviceverksamheter som en befolkning i en region i en del av landet är beroende av.                                       

EU-kommissionen vill använda en del av jordbrukskassan till landsbygdsutveckling i hela EU. Spannmålspriserna och böndernas inkomster har ökat så kraftigt att de inte längre behöver lika mycket stöd, det anser EU:s ledning. Sverige och några andra länder säger alltså ja till förslaget, men en annan grupp EU-länder med Frankrike i spetsen samt jordbruksorganisationer ute i Europa protesterar häftigt.

De anser att det finns gott om bönder i medlemsländerna som fortfarande är lika beroende av EU:s jordbruksstöd. Det drar ihop sig till strid på EU:s jordbruksministermöte i Bryssel idag.

Det gäller alltså den känsliga frågan om spannmålspriserna ökat så mycket på världsmarknaden att det inte längre går att försvara oavkortade bidrag till EU:s bönder. Sveriges jordbruksminister Eskil Erlandsson anser att marknaden ska avgöra lantbrukarnas inkomster.

– Jag hoppas att det leder till en ökad marknadsanpassning, att vi får bort de exportbidrag och liknande som finns för levande djur. Att vi kan fortsätta utveckla den europeiska landsbygden och behålla och utveckla de miljövärden som vi har i Europa både vad beträffar betes- och hagmarker, men också våtmarker och andra element i landskapet som vi vill ha, säger Eskil Erlandsson.

Kerstin Brostrand
kerstin.brostrand@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".