5 000 ljus tändes till minne av Halabja-offren. Foto: Anders Wiklund/Scanpix.

5 000 ljus till minne av Halabja-offren

Tusentals människor samlades på Sergels Torg i Stockholm på söndagen, på 20-årsdagen för massakern i Halabja, där 5 000 kurder dödades i en gasattack genomförd av Saddam Husseins regim. Bland deltagarna var en minister och oppositionens partiledare. Kurdo Baksi, arrangerade demonstrationen.

– Jag är oerhört glad att så många människor har kommit hit och att så många svenskar är här idag. På 20-årsdagen av Halabja trodde jag inte att så många politiker på hög nivå skulle komma hit. Jag hoppas också att det här blir början så att Halabja får mycket mera ekonomiskt stöd och bli en blomstrande stad, säger Kurdo Baksi.

5 000 ljus, ett för varje människa som dödades i Halabja den 16 mars 1988, brann på söndagseftermiddagen på betongtrappan på Sergels Torg i Stockholm. De dödades i flygattacker som varade i flera dagar där irakiska stridsflygplan släppte bomber med olika kemiska stridsmedel.

Fruktansvärda bilder från Halabja visades under minnesceremonin i ett litet tält. I flera timmar talade både kurder och politiker om det som hände.

En kurdisk medelålders man som jag träffar är från Halabja. Han berättar att många kompisar och släktingar dog då. Han var själv utomlands när det hände, men påpekar hur viktigt det är att man minns det som hände. Det får aldrig glömmas.

Bitterheten är stor bland kurderna att Saddam Hussein aldrig hann ställas inför rätta för massakern i Halabja. Istället har Saddam Husseins kusin, general Ali Hassan al-Majid med öknamnet Kemiske Ali, dömts till döden för att ha skött planeringen av anfallet.

Folkmorden i Halabja var en del av Baathregimens folkmordskampanj, al-Anfal, vars syfte var att döda den kurdiska befolkningen i norra Irak. Totalt dödades 182 000 kurder.

Men ännu har massakrerna inte klassats som folkmord.

- Jag tycker det viktiga är att vi kurder får upprättelse för det som har skett. Att det här erkänns som folkmord, säger Terfa Gunduz, ordförande i Kurdiska ungdomsförbundet.

Varför har det inte erkänts som folkmord tror du?

- Det är en bra fråga. De internationella samfunden har ju tydligen inte tagit åt sig det här. Det är en bra fråga: Varför har man inte erkänt det här som folkmord? undrar Terfa Gunduz.

Daniel Värjö
daniel.varjo@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".