Ruffad snipa kan bli k-märkt. Foto: Hasse Holmberg/Scanpix.

Fritidsbåtar kan få k-märkning

Sjöhistoriska museet i Stockholm inför en ny kulturminnesmärkning av fritidsbåtar med start i år. Om en dryg vecka vill man ha remissvar från allmänhet, föreningar och organisationer på hur en sådan k-märkning ska se ut.

– Det är ett sätt att bevara gamla träbåtar, få dem att stanna i Sverige, få ägarna att förvalta båtarna bättre, höja värdet på dem, säger Eva Berglund Törnblom som är intendent på museet.

Hur ser ni då att behovet av detta är?

– Det är ett jättestort behov, faktiskt. Träbåtarna försvinner i rasande fart. Det är inte många kvar. För varje år försvinner det båtar och det vi är vana vid att se idag är borta imorgon, säger Eva Berglund Törnblom.

Sedan år 2001 utför statens maritima museer, där Sjöhistoriska ingår, kulturhistorisk märkning av fartyg. Det är en uppmuntran, stöd och en hjälp till fartygsägarna i deras förvaltning av det kulturhistoriska värdet.

Nu vill museet att även fritidsbåtar ska k-märkas. Man sätter upp vissa kriterier som att båten ska vara sjösatt före år 1961.

Dess ursprung ska kunna härledas via ritningar eller liknande, den ska inte var för hårt restaurerad

Just detta med hur kraven för att få en fritidsbåt k-märkt ska vara utformade vill Sjöhistoriska museet nu ha synpunkter på senast den sista mars.

Eva Berglund Törnblom gör den här jämförelsen för att visa vilka fritidsbåtar som kan bli aktuella för en k-märkning.

- Vanliga båtar som vi är så vana vid att se, Folkbåtar, Mälar 22:or, Neptunkryssare, ruffade snipor - det är fullt jämförbart med en Folkvagn (Volkswagen) från 50-60-talen, säger Eva Berglund Törnblom på Sjöhistoriska museet.

Johan Westerberg, Radio Stockholm
johan.westerberg@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista