Kulturkrönikan 30 mars

Hur många nutidssvenskar hänger med i tyskan ? Den som inte bara var ett köpmannaspråk på Skeppsbron i huvudstan ännu fram i Bellmans 1700-tal, utan ända fram till 1946 var utländskt huvudspråk i svenska skolor. Tyskland är idag inte bara största svenska handelspartner utan också en växande sådan. Medan en ständigt minskande andel svenska skolelever läser tyska, och svenska UD skär ner sina diplomatiska Tysklandskanaler. Nonchalansen mot Tyskland får vi själva betala - ekonomiskt och kulturellt, hette det nyligen på DN :s ledarsida.

Häromåret lät språkprofessorn Gustav Korlen räkna ut hur många tyska program som Sveriges Television sände under året, jämfört med engelska. De engelska programmen var 1230 stycken, de tyska 53. Det var också i samma veva som fler svenska skolelever började läsa spanska än tyska. På tio år har andelen svenska sjätteklassare som läser tyska minskat från cirka 30 procent till mellan 10 och 15 procent.

Medan dagens svenska intresse för Tyskland mest tycks yttra sig i hemförsel av storkvantiteter tyskt öl och bilmärket BMW som tycks ha avlöst Volvo som medelsvensk statusbil, så ökar det tyska intresset för Sverige desto mer. Ytterst få tyska författare eller musikartister syns i kulturutbudet i Sverige medan rader av svenska populärförfattare, inte minst i deckargenren, gör tysk succé.

Berthold Franke, chef för Goetheinstitutet i Stockholm, spekulerade för en tid sen i svensk och tysk press om den tyska nostalgiorgien kring Astrid Lindgrens Bullerbyvärld och de röda stugornas och djupa skogarnas vykortssverige. Man kan tappa hakan, finner Franke, över denna tyska Sehnsucht efter en sjunken Bullerbyidyll. Den tyska TV-serien ”Inga Lindström” är ett slags Saltkråkesåpa på bästa tysk sändningstid, vissa tyska författare väljer svenskklingande pseudonymer, nästan 200 tyska skolor bär Astrid Lindgrens namn. Svenska turistbyråer, kan tilläggas, vittnar om en aldrig sinande ström av tyskar som lyckliggörs av minsta skymt genom charterbussfönstret av bakdelen på en levande svensk älg.

Tyskarna speglar i Sverige en egen kulturförlust. Till skillnad från tyskarnas Heimat urartade inte det svenska folkhemmet, påpekar Franke. Mot det gamla tyska marxistbegreppet Entfremdung, alienation, står Bullerbyidyllen som överlevande motdröm. Skribenten tror tillochmed att den svenska deckarvågen - ”Ystadssyndromet” - ytterst spelar på den svenska idyllen och moralen.

Tyska språket, skriver Thomas Steinfeld, kulturmedarbetare vid Süddeutsche Zietung i München, var det rika kulturspråket som miste sin status när det blev maktens språk. Men ännu talas det av cirka 100 miljoner européer.

Johannes Ekman
johannes.ekman@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista