Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Fetma ökar kraftigt risken för demens

Publicerat torsdag 27 mars 2008 kl 02.00
Ökad risk för demens.

En fet mage mer än fördubblar risken att drabbas av demens. Det visar en långtidsstudie av över 6 000 kalifornier. Att ett vidlyftigt midjemått ökar risken för hjärtsjukdomar är väl känt, men nu konstateras att kulmagen är farlig även för hjärnan.

– Att ha en bukfetma anses farligare både för hjärtat och för hjärnan, säger Bengt Winblad, chef för Karolinska Institutets Alzheimercentrum.

Det är på magen det farliga fettet sitter har vi fått lära oss. Det gäller för hjärtsjukdomar, för cancer, och också för demens, inte minst Alzheimers sjukdom.

De 6 583 deltagarna i studien fick sina magar uppmätta när de var mellan 40 och 45 år, och när de senare nått 70-årsåldern kunde forskarna konstatera att ett stort midjemått i yngre år kraftigt ökade risken för demens senare.

De med fetman jämnt fördelad över kroppen löpte en ökad risk för demens med 80 procent. Medan de med fetma och kulmage trefaldigade sin risk för demens.

Eftersom just bukfetma är en känd riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar ville vi undersöka om det också gällde för demens, säger Deborah Gustafsson vid Göteborgs universitet som är en av forskarna bakom studien.

Även vid Alzheimers sjukdom, då hjärnans funktioner hämmas av en påväxt av plack, finns ett samband med hur blodkärlen mår, och det kan i sin tur kan kopplas till övervikt och fetma tror forskarna.

Förebyggande åtgärder i god tid är det viktigaste, säger Alzheimerforskaren Bengt Winblad vid Karolinska Institutet.

– Här spelar primärvården en stor roll, att komma in tidigt i livet och se individer som redan i 30-40-årsåldern är överviktiga, har bukfetma, kanske högt blodtryck, lätt diabetes och högt kolesterol. Alla de här faktorerna påverkar våra kärl i en ökad grad och då måste vi sätta in behandling tidigt och frikostigt. Det är för sent att starta när man är 70 för då får man ändå sjukdomen, kanske, när man är 75, säger Bengt Winblad.

Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Neurology.

Mona Hambraeus
mona.hambraeus@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".