Kraftigt ökad smältning i Arktis. Foto: John McConnico/Scanpix.

Obemannat flyg får klimatuppdrag i Arktis

Klimatforskare vill skicka obemannade flygfarkoster till Arktis, för att bättre förstå varför isen där smälter så fort. Ett internationellt samarbete håller på att byggas upp för att koordinera flygningarna.

Det är de innersta och mest otillgängliga delarna av Arktis man vill åt, säger Erland Källén, som är professor i meteorologi vid Stockholms Universitet.

– Klimatet håller på att förändras väldigt drastiskt i Arktis. Vi har sett kraftig ishavssmältning förra året och vi tror att den hänger ihop med människans påverkan på jordens klimat. Men varför hände det så mycket förra året? Det förstår vi inte riktigt. Och vad kommer att hända i framtiden? Arktis är ju ogästvänligt för människor och därför är enda möjligheten att få de här observationerna att skicka upp obemannade flygfarkoster, säger Erland Källén.

Förra sommaren var isavsmältningen i Arktis rekordstor. För första gången sedan satellitövervakningen startade 1978 blev Nordvästpassagen ovanför Kanada isfri - något som tog experterna på sängen.

Ingen hade kunnat förutsäga det utifrån de klimatmodeller som finns.

Förhoppningen med de obemannade flygfarkosterna är att de ska samla in säkrare och mer detaljerad information än dagens satellitmätningar.

Norge startar egna försök nu i vår och USA har sedan 2001 gjort mindre flygningar över Alaska.

Men en internationell grupp klimatforskare vill nu bygga upp ett samarbete, för att kunna flyga över hela Arktis, även de inre delarna, säger Betsy Weatherhead från universitetet i Colorado.  

– Vi har använt obemannade flygplan som är mycket bra på att flyga lågt över isen för att göra mätningar. Vad vi vill göra är att utöka det till Arktis som helhet, säger Betty Weatherhead.

För att kunna göra flygningar över hela Arktis krävs tillstånd från de stater som äger luftrummet kring Nordpolen.

För obemannade flyg finns idag inget regelverk, vilket kan ställa till problem.

Kostnaden är en annan sak att enas kring. Flygfarkosterna, som idag främst används för militära ändamål, kostar 3-400 miljarder kronor i inköp.

Tidigast om ett par år tror Erland Källén på Stockholms universitet att undersökningarna kan starta, men det är angeläget att komma igång, säger han. 

– Den här globala uppvärmningen är som allra starkast uppe i Arktis. Det påverkar resten av jorden också. Därför måste vi lära oss att förstå de arktiska processerna bättre, för att bättre kunna säga vad som kan hända med resten av jordens klimat, säger Erland Källén.

Mona Hambraeus
mona.hambraeus@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".