Sjöfarten stor miljöbov.

Svårt för Sverige att klara miljömål

Sverige får svårt att nå mer än hälften av sina totalt sexton miljömål, visar Miljömålsrådets årliga rapport. Det rör sig i år om en fördjupad redovisning, som gäller miljögifter, övergödning, försurning och biologisk mångfald bland annat.

– Dels har vi haft för lågt tempo och trott att en del av det löser sig självt. Men ju närmre 2020 vi kommer, ju mera bråttom ser vi att det är om vi ska komma i närheten av målen, säger Bengt K Å Johansson, Miljömålsrådets ordförande.

– Sedan har vi inte vidtagit tillräckligt med åtgärder som hade behövts för att uppnå de här målen, fortsätter Bengt K Å Johansson.

Underrubriken i miljömålsrapporten är ”nu är det bråttom”. Och bråttom är det om man ska kunna nå målet att den svenska miljön ska ha tillfrisknat på en generation till 2020.

De sektorer som brister i miljöåtgärder sticker ut alltmer. 

Sjöfarten har seglat upp som en stor miljöbov. Idag står sjöfarten i svenska vatten för de största utsläppen av kväveoxider och de näst största utsläppen av svaveldioxid.

Ytterst få fartyg har installerat kväverening och i den Internationella sjöfartsorganisationen IMO går miljöarbetet med snigelfart.  Det bekymrar Lars-Erik Liljelund, generaldirektör vid Naturvårdsverket.

– Kan man göra regler för sjöfarten på EU:s vatten? Det är svårt att reglera sjöfarten.

Men kan man acceptera att en sektor står för de största enskilda utsläppen?

– Nej, det är klart att man inte kan det. Man skulle eventuellt kunna gå bakvägen och införa ekonomiska styrmedel vid angöring, så att det skulle vara så dyrt att angöra fartyg som saknar reningsutrustning för kväve, så att det faktiskt blev ett incitament för redarna att sätta på det, säger Lars-Erik Liljelund.  

Miljömålsrådet föreslår en rad åtgärder, som gäller både lagstiftning och ekonomiska styrmedel.  Man skickar också med en nota till regeringen.

Om man ska nå de ambitiösa svenska miljömålen som riksdagen har bestämt, kommer det att kosta mellan fem och tio miljarder kronor ytterligare per år för staten.

– Det som man blir riktigt bekymrad över är när man säger att man inte kommer att nå det till 2030 heller eller 2050 heller. Det är en jättestor utmaning.

Skulle man kunna säga att ni generaldirektör inte har gjort ert jobb?

– Det kanske man skulle kunna säga. I den mån vi hade alla verktygen på plats och inte har använt dem för att nå målen, då har vi naturligtvis misslyckats, säger Naturvårdsverkets generaldirektör Lars-Erik Liljelund.

Ingrid Gustavsson
ingrid.gustavsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".