Kulturkrönikan 13 april

Är svensk samhällskultur ofta internationellt avvikande? Och invandrarnas kulturmönster ibland mer globalt gångbara och rimliga?

I boken ”Det är Sverige som avviker” skriver etnologen Beatriz Lindqvist om hur det svenska folkhemmets utjämning av skillnader mellan människor också kan ha lett till ökade svårigheter att godkänna avvikelser i utseende, religion, kultur och levnadsvanor. ”Lagomkulturen” och en homogen svensk tradition har nog också ökat en svensk konformism i attityder mot annorlunda medmänniskor.

Den nämnda boken rymmer också ett stort antal invandrarstudenters erfarenheter av Sverige och av kulturkrockar. Den mest genomgående svenska kulturella egenheten enligt studenterna från olika världsdelar är den svenska bristen på respekt för äldre människor och deras erfarenheter.

Stockholm är nog den mest egotrippade platsen på jorden, menar studenten Lars från Norge, som ser tillochmed den norska synen på äldre som helt annorlunda. Många av studenterna förvånas också starkt över unga svenskars fåtaliga släkt-och föräldrakontakter så snart de anhöriga bor några mil bort. Många förvånas också över att sällan bli bjudna på middag hemma hos kompisars föräldrar, istället förväntas man vänta ut kamratens middag.

En rad av studenterna har märkt negativa svenska arbetsgivarattityder mot främmande efternamn, medan någon noterar att ett amerikanskt efternamn snarast kan vara en fördel i Sverige.

En del kulturjämförelser utfaller till svensk fördel. Chafic från Libanon häpnar över att man kan prata med svenska chefer som till andra medarbetare, höga chefer blandar sig i Sverige med andra på gator och bussar - otänkbart i mellanöstern, menar Chafic. Tiina från Finland tycker att finländsk vardagsmentalitet är ännu mer fåordig och inbunden än svensk och Alireza från Iran tycker att exempelvis Italien präglas av mer främlingsfientlighet än Sverige.

Studenterna kommer från Södertörns högskola utanför Stockholm, den högskola som ibland lätt vanvördigt kallats ”Blatte-Harvard” - trots att flera andra svenska högskolor idag har lika många eller fler invandrarstudenter.

Den franska tidningen Le Monde har besökt vad man kallar ett litet svenskt ”Mesopotamien”, invandrartäta Södertälje. Som på ett par år tagit emot fler irakflyktingar än hela USA.

Tidningen rapporterar om en i flera stycken framgångsrik integration, fotbollslaget Assyriska framgångar, och annat positivt. Men konstaterar också att klimatet i Södertälje hårdnat. Den svenska invandringskvoten har skurits ner, och Södertäljes kommunalråd Anders Lago säger till Le Monde att trycket på skolor, bostäder och socialomsorg nu närmar sig bristningsgränsen.

Assyriskafotbollens ledare Aydin Aho säger till tidningen att den svenska välfärdsstaten inte längre är vad den var och kyrka och föreningsliv spelar inte heller längre rollen från förr. Solidaritetsandan i Sverige tunnas ut, menar Aho, något som också invandrarstudenterna vittnar om i boken Det är Sverige som avviker.

Johannes Ekman
johannes.ekman@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".