Kongo-Kinshasa

FN minskar matranson till flyktingar

FN:s matprogram har beslutat att drastiskt minska tilldelningen av mat till internflyktingarna i östra Kongo-Kinshasa. Men trots ett fredsavtal flyr varje dag människor från plundring och våldtäkter till stora läger utanför Goma.

Där är de åtminstone i säkerhet även om förhållandena är svåra där också. Men det kan bli värre om mattilldelningen minskar. 

Kavra Marassi är en äldre kvinna som flytt striderna i staden Rutshuru, norr om Goma. Med sig har hon sin svärdotters bägge barn. Var svärdottern är vet hon inte. Inte heller var hennes son är.

Hon berättar att beväpnade män angrep hennes by för tre veckor sen. Männen plundrade och dödade. Enligt Kavra Marassi var det CNDP, alltså den ökände Laurent Nkundas män, som låg bakom förödelsen. En av av många exempel här på övergrepp från olika miliser i Nordkivu. 

Nu bor Kavra Marassi i flyktinglägret Bulengo, i vad som skulle kunna kallas en transitstation. Det liknar en jättehangar fast med tältduk.

Här sover och äter hon med andra nyanlända flyktingar som väntar på att bli registrerade och få sin status klar. Flyktingstatus medger bland annat mattilldelning från FN:s matprogram och andra hjälporganisationer. 

Än så länge går det bra men det kan bli kritiskt och det mycket snart.

FN:s matprogram har nämligen aviserat drastiskt minskad tilldelning av mat till internflyktingarna här, från en redan låg nivå.

Andreas Capjon är programkoordinator för norska Flyktinghjelpen som ansvarar för sammanlagt fyra läger runt Goma med omkring 45 000 internflyktingar. Han menar att minskad mattilldelning kan få allvarliga konsekvenser.

– Undernäringen bland särskilt barnen riskerar att öka och när de blir svagare minskar deras immunförsvar. I kombination med viss kolera och allmänt svåra förhållanden riskerar många att dö, säger Andreas Capjon.

Det totala matbehovet för de 850 000 internflyktingar som finns i provinsen Nordkivu är 11 000 ton i månaden. FN:s matprogram har nu sagt att man bara kan dela ut 3000 ton mat i månaden. Det är mindre än 25 procent av miniminivån.

Det finns flera orsaker till matkrisen. De stigande matpriserna gör det svårare att få fram mat. Samtidigt hade FN:s matprogram räknat med ett minskat behov efter det fredsavtal som skrevs under den 23 januari mellan de stridande parterna. Men striderna har fortsatt och så också flyktingströmmen. Sammanlagt handlar det om 60 000 nya internflyktingar sen avtalet skrevs under. 

Utöver allvarliga hälsoproblem kan matkrisen också leda till allmänna oroligheter.

I februari upplevde Andreas Capjon från norska Flyktinghjelpen något liknande, då matleverenserna minskade.

– Det var stora problem i lägren då. Demonstrationer och stenkastning mötte hjälporganisationerna som såg sig tvungna att dra sig tillbaka.

Richard Myrenberg, Goma
richard.myrenberg@sr.se

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".