Advokater läser domar.
Kungsholmenmålet

Hovrätten fällde tre men sänkte straffen

Uppdaterad 16:45
Hovrättens dom om dödsmisshandeln på Kungsholmen i oktober förra året kom på tisdagen. 16-årige Riccardo Campogiani sparkades ihjäl utanför en ungdomsfest. Två av de åtalade frias helt, för de tre andra tre sänks straffet.

De döms till ett års sluten ungdomsvård för grov misshandel och vållande till annans död, inte för mord som kammaråklagare Jens Nilsson hade yrkat.

– Ja, i första hand gjorde jag det men jag visste också att det var en stor risk att de inte skulle dömas för det. Det är inte alltid man får framgång för sina argument, säger Jens Nilsson.

Nej, brottsrubriceringen blev alltså densamma som i tingsrätten. Hovrätten anser inte att det kommit fram något nytt som gör att de tre ungdomarna borde dömas för mord. Det är visserligen ställt utom allt rimligt tvivel att det var de som dödade Riccardo Campogiani, men de hade inget uppsåt att döda.

Advokat Peter Althin som företräder familjen Campogiani hade liksom åklagaren yrkat på morddomar, men tycker ändå det är bra att tre stycken nu döms som ansvariga för Riccardos död.

– Ja, det betyder mycket, alltså att någon har fått ta ansvaret för den hänsynslösa tragiska effekten.

Men de åtalade har ju själva inte tagit ansvar för detta, har ju inte erkänt. Hur ser du på det?

– Det tycker jag är ett bekymmer, framför allt för dem själva, säger Peter Althin.

Peter Althin tycker också att de åtalade borde ha insett hur farligt det är att sparka någon i huvudet. På Riccardos skola resonerar många på samma sätt. Ramona Hafezia var klasskamrat med Riccardo Campogiani.

– Är man 17 år då är man ganska medveten om att stå och sparka någon i huvudet, en person som är medvetslös och ligger ner, att stå och sparka den personen i huvudet, alltså man är ganska medveten om att det är riktigt farligt. De tar alldeles för stor hänsyn till att de är unga, säger Ramona Hafezia.

Klasskompisarna tycker också att ett års sluten ungdomsvård är för lite för ett så allvarligt brott. Åklagaren hade också yrkat på betydligt längre straff, men finner sig i hovrättens dom eftersom det följer praxis för så unga gärningsmän. Han kommer inte att försöka driva fallet vidare till Högsta domstolen.

Men försvararna funderar på det. Björn Sandin till exempel tycker att bevisningen var för svag.

– Ögonvittnesbevisning är inte någon i grunden och botten särskilt stark bevisning överhuvudtaget för det finns massor med omständigheter som kan påverka ett vittne till att tro att det har sett det ena eller det andra och det är det enda som åklagaren bygger hela åtalet på, säger Björn Sandin.

Men hovrätten tyckte alltså att bevisen räckte mot tre av de fem åtalade. Två frias. En av dem friades också i tingsrätten i brist på bevis. En som dömdes i tingsrätten för anstiftan, för att ha hetsat de andra till misshandeln frias nu. Visserligen anser hovrätten att han verkligen gjorde det men eftersom det var så tumultartat på platsen är det inte säkert att hans kompisar ens hörde det.

Det är alltså tre tonårspojkar som nu har dömts för att tillsammans ha misshandlat Riccardo Campogiani till döds. Men advokat Leif Silbersky tycker det är fel att de döms kollektivt utan att det går att visa vad var och en har gjort. Han tycker att Högsta domstolen borde pröva om det är rimligt.

– Det har ju blivit alltmera vanligt att domstolarna på något sätt utdömer ett kollektivt straff. Jag menar att detta är felaktigt och att det gamla synsättet ska gälla att var och en ska bära sitt uppsåt. Här har vi eventuellt möjligheten att få prövningstillstånd, framför allt då att det gäller unga pojkar och unga pojkars framtid, säger Leif Silbersky.

Gunilla Österlund
gunilla.osterlund@sr.se

Camilla Kvartoft
camilla.kvartoft@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista