Företaget SSPA:s forskningsstudie av Estonias sjunkförlopp. Foto: Björn Larsson Rosvall/Scanpix.
Estonias förlisning

Dykningar krävs för visshet om förloppet

De utredningar som gjorts hittills om orsaken till att passagerarfärjan Estonia sjönk, räcker inte. Det anser Claes Källström vid skeppsprovningsföretaget SSPA, som lett ett av de två omfattande forskningsarbetena om haveriet. För att helt säkert kunna säga hur Estonia kunde sjunka så snabbt krävs nya dykundersökningar av vraket, enligt Källström.

– Vill vi ytterligare skaffa oss säkerhet i slutsatser måste man faktiskt gå ner och titta på vraket och ta upp till exempel några fönster för att undersöka dem närmare och också ta upp rampen som inte borde vara alltför svår att plocka upp från vraket, säger projektledare Claes Källström vid SSPA.

I två år har en tysk och en svensk-brittisk var för sig forskargrupp på uppdrag av regeringen undersökt hur Estonia kunde sjunka så snabbt. Det är något som har varit oklart ända sedan haverirapporten presenterades 1997.

Forskarna har prövat många olika tänkbara scenarior med hjälp av bland annat bassängprov och datasimuleringar.

Det mest troliga är enligt forskarna  haverikommissionens förklaring att vatten trängde in genom öppningen i fören när Estonias bogvisir ramlade av.

Men mer spektakulära orsaker till haveriet, som till exempel en explosion eller en kollision, kan inte helt uteslutas, enligt forskarna.

För att få full klarhet om hur förlisningen gick till kräver alltså enligt Claes Källström att dykare går ner till Estonia och gör en ny undersökning av vraket.

De kan till exempel ta upp fönsterrutor och se hur hållbara de är, vilket kan ge besked om hur snabbt vatten trängde in i Estonia.

Bogrampen kan också tas upp för att ge besked om hur mycket den varit öppen och dessutom kan eventuella okända skador på skrovet dokumenteras.

Dykningar är förbjudna enligt det gravfridsavtal som Sverige, Finland och Estland kommit överens om.

Det krävs initiativ från regeringen och försvarsminister Sten Tolgfors om det ska kunna genomföras.

– Vårt scenario bygger inte alls på att det finns några öppningar nedanför vattenlinjen. Men om man nu vill försäkra sig till hundra procent om att det inte finns någon öppning då får man gå ner och dyka, säger Claes Källström.

Erik Ridderstolpe
erik.ridderstolpe@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista