Kulturkrönikan 11 maj

40 år efter studentrevolterna 1968 är universitetsvärlden inte att känna igen. Och studentuppror känns avlägsna . I Tyskland talas om ”turbostudenter”, i Sverige om motsatsen - kurser så slappa att till och med studenterna själva säger ifrån.

Europas högskoleutbildning ska enligt den så kallade Bolognaprocessen fram till 2010 göras mer enhetlig och effektiv. Ändå låter rapporter från exempelvis tysk och svensk högskola helt olika, om än ungefär lika kritiska. Den tyska universitetsvärlden genomgår en tyst revolution, sjösatt av politiker utan egentlig offentlig debatt, finner tidskriften Der Spiegel. Revolutionen är dock minst av allt av -68-karaktär. Vad som gäller är snabba, trimmade hårda kurser med direkt marknadsanpassning. Hårdplugg utan tid för kritik eller diskussioner och täta kunskapsprov. Näringslivet flyttar allt närmare universitetsvärlden.

Bortsopade är gamla tyska bildningsideal kring självständigt sökande fria andar, arbetsmarknaden kräver krassa villkor. Businessvärldens språkbruk tar också över allt mer, finner Der Speigel , som lyssnat till äldre professorers suckar över trimmade utbildningsfabriker surrande av modeord som benchmarking, synergier och studenter som ”kunder”.

Antalet tyska så kallade ”turbostudenter” med lägre Bachelor-examen har ökat lavinartat och riskerar nu att bli ett B-lag med tveksamma jobbutsikter. Antalet studieavhoppare har också ökat markant.

Forskningsdirektören Peer Pasternak vid Halle-Wittenbergs institut för högskoleforskning menar att högskolorna blivit ett slags bolag som konkurrerar med varandra, där ekonomer alltmer styr inriktningen och man slåss om studenterna med hjälp av olika statusmarkörer.

Från den svenska högskolevärlden kommer andra tongångar. I fjol slog Högskoleverket larm om undermåliga utbildningar : fler än var tionde kurs borde förbjudas att examinera, menade man. Lärarutbildning, vård, psykoterapiutbildning fick mest kritik. Istället för kvalitetskriterier har högskolorna fått anslag efter antal examinerade studenter. Samtidigt har explosionen av högskoleutbildning kritiserats på sina håll dels för att maskera ungdomsarbetslöshet, dels vara konstlad regionalpolitik.

En rad debattörer har pekat på den svenska högskoleutbildningens förslappning och studenttidningen Lundagård fann nyligen att det ofta går att klara en tenta med minimala ansträngningar . En student la ner 5 timmar totalt på en kurs, avstod alla föreläsningar, ögnade några av kursböckerna och blev förvånad över att klara tentan. 4 av 10 studenter tycker inte att studierna motsvarar en heltidssyssla. Ofta sägs redan gymnasiekunskaperna för de färska studenterna ha stora brister.På svenska högskolor, heter det i en Expressenledare, kan det idag låta så här : ” Får vi ta med kurslitteraturen på tentan ?”

Studentvärlden 2008 tycks långt från den 1968.

Johannes Ekman
johannes.ekman@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista