Regeringens finanspolitik får ris och ros

Förändringen av fastighetsskatten är olycklig men sänkt a-kassa och de så kallade jobbskatteavdragen kommer att öka sysselsättningen och stämmer med de politiska mål som regeringen har ställt upp. Det betyget ger regeringens finanspolitiska råd i den första genomgången av finanspolitiken.

– När det gäller sysselsättningspolitiken så tycker vi att man har gjort mycket som, man kan vara ganska säker på, verkligen kommer att höja sysselsättningen på sikt, vilket är väldigt viktigt.

– Sedan har man gjort andra saker, som vi tycker utifrån regeringens mål, har varit mindre lyckat, säger Lars Calmfors, ordförande i det finanspolitiska rådet.

Ni ger beröm för jobbskatteavdrag och sänkt a-kassa. Är det så att alla ekonomer är överens om att det ger den effekten?

– Jag tror att det finns mycket stor enighet bland ekonomer om att de åtgärderna ökar sysselsättningen. Det betyder ju inte nödvändigtvis att man ska genomföra dem, för det är en legitim uppfattning att man kan tycka att fördelningseffekterna inte är sådana som man vill ha. Det tar vi inte ställning till.

Det politiska målet och resultatet stämmer så långt med vad den ekonomiska vetenskapen säger. Men den praktiska utformningen av den sänkta ersättningen i a-kassan får underkänt av rådet. Det gäller också sänkningen av fastighetsskatten.

– Sedan så har man gjort som vi tycker olyckliga saker när det gäller till exempel finansieringen av a-kassan som har lett till att många personer, alltför många kommer att stå utan tillräckligt försäkringsskydd när det blir lågkonjunktur.

- Vi tycker då att det man har gjort på fastighetsskatteområdet inte har grundats på forskningsunderlag, så där har man tillämpat andra principer. I övrigt har man haft väldigt höga krav på forskningsunderlag men just på fastighetsskatteområdet så har inte de principerna fått gälla.

Bör man grunda finanspolitik på ekonomisk vetenskap?

– Ja, det bör ju alltid vara en del av det hela. Man bör veta vad man gör, säger Lars Calmfors.

Det är först på lång sikt som sänkt a-kassa och jobbavdrag kan öka sysselsättningen. I bästa fall minskar arbetslösheten med en procentenhet.

Att det blivit fler jobb och lägre arbetslöshet just är enligt Lars Calmfors bara en följd av högkonjunkturen.

Det finanspolitiska rådet efterlyser också en bättre belysning av hur stort överskottet kan eller bör vara i de offentliga finanserna.

Målet just nu är det ska vara en procent av BNP fram till 2015. Därefter finns mest frågetecken om vad som lämpligt för framtida generationer.

En direkt och hård kritik från rådet mot regeringen gäller ändringen av fastighetskatten. Här finns inga samhällsekonomiska effektivitetsskäl. Tvärt om, säger Lars Calmfors.

– Fastighetsskatt har mycket mindre negativa biverkningar än andra skatter. Nu har man infört ett system där det är mycket mer förmånligt att investera i bostäder än vad det är att investera på vanligt sätt i näringslivet. Och det är inte bra, säger Lars Calmfors.

Christer Hillbom
christer.hillbom@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".