Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Ny studie

Alltfler äldre med många hälsoproblem

Publicerat tisdag 20 maj 2008 kl 01.00
Alltfler sjukliga äldre blir en svår utmaning för samhället. Foto: Erik G Svensson/Scanpix.

Andelen mycket skröpliga äldre med flera komplicerade hälsoproblem har ökat markant under en tioårsperiod. Det visar nya studier från Aging Research center i Stockholm. Det kan bli en utmaning, eftersom resurserna till äldreomsorgen redan idag är knappa på många håll, och det märks redan i hemtjänsten.

– Vi har speciellt tittat på komplexa hälsoproblem, det vill säga att ha svåra nersättningar i flera olika hälsoområden samtidigt.

– Det vi har tittat på är sjukdomar, symptom och rörelseförmåga och kommunikationsproblem. Andelen som har minst två svåra problem har ökat från 19 till 26 procent på tio år, säger sociologen Bettina Meinow som har gjort studien.

Det innebär i grova tal att de mycket skröpliga åldringarna har blivit 40 000 fler på tio år. När politikerna på 90-talet talade om att vi blir både äldre och friskare, så gällde det inte alla gamla. Bettina Meinow har sett en annan verklighet.

– De kan till exempel ha svåra hjärtproblem och diabetes samtidigt som de inte kan gå själva utan kanske stå, men inte resa sig och så kan de vara dementa också och kognitivt nedsatta.

Alltså de har ganska svåra problem i livet?

– Ja, väldigt svåra problem och de klarar sig inte själva i det dagliga livet, säger Bettina Meinow.

Trots det bor många av dem kvar hemma och det betyder mer arbete för hemtjänsten. Det kan sjukvårdsbiträdet Maggie Jakobsson i Bjurholm väster om Umeå vittna om.

– Ja, alltså sjukvården är ju duktig. De tar hand om patienten och skickar hem dem med de här diagnoserna. Tankarna är ju att man kanske en dag kommer till den gränsen att man inte kan tillgodose vårdtagarens behov på grund av att inte utbildningen finns där, att vi inte har vana kanske att ta hand om, ja, njurproblem och sådant där som uppkommer, säger Maggie Jakobsson.

Men att fler överlever med allvarliga sjukdomar betyder också en utmaning för samhället. Det är inte bara mer resurser det handlar om. Det måste till betydligt bättre samordning mellan dem som svarar för vård och omsorg om de här mycket sköra personerna. Det blir också ett etiskt problem, säger professor Mats Thorslund vid Aging Research Center.

– Ja, en fråga för sjukvården är ju hur hårt och hur mycket man ska satsa sjukvårdsresurser på personer som man i någon mening inte kan bota. Tidigare har man ju varit inriktad på personer som har en sjukdom i taget och den här sjukdomen är allvarlig och då är sjukvården van att hantera i en diagnos.

– Men här är personer då som sakta men säkert är i utförsbacken och det är inte så mycket kanske man kan göra. Så det här är en fråga som man kanske inte är riktigt van att hantera ännu i Sverige.

- Däremot är det ju självklart att personer som inte kan klara sig själv därför att funktionsförmågan är nedsatt, det är ju för mig och, tror jag, för de allra flesta i vårt samhälle fullständigt självklart att de här personerna måste prioriteras. De klarar sig inte själva, och det här blir stora påfrestningar, skulle jag vilja säga, när det gäller omsorg och omvårdnad, säger Mats Thorslund.

Anna Larsson
anna.larsson@sr.se

Peter Öberg, Umeå
peter.oberg@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".