Dyra läkemedel problem för landstingen

De omkring 3 000 personer som varje år drabbas av åldersförändringar i näthinnans gula fläck skulle ha nytta av det nya läkemedlet Lucentis. Medlet, som injiceras i ögat en gång i månaden, kan bromsa synnedsättningen och i vissa fall också förbättra synen.

Men ett problem är priset, säger professor Måns Rosén vid Statens beredning för medicinsk utvärdering, som har granskat det vetenskapliga underlaget för läkemedlet.

– Problemet är ju att det kostar, om alla som skulle kunna ha nytta av det, får det, skulle det kosta 1,3 miljarder kronor per år för skattebetalarna.

Det är ett växande problem att läkemedel och hjälpmedel har så höga priser att landstingen inte anser sig ha råd att ge dem till alla som behöver.

Ögonmedicinen Lucentis är ett tydligt exempel. Varje injektion kostar 13 000 kr och patienterna behöver behandlas en gång i månaden för att effekten ska hålla i sig. Den här typen av ögonproblem drabbar mest äldre och synen kan snabbt försämras. Då får patienten svårare att klara sig själv och har lättare att falla och skada sig.

Därför anser vissa landsting att medlet ska ges till alla, medan andra är mer restriktiva. Även om alla landsting skulle betala notan, så finns det idag alldeles för få läkare med ögonspecialitet och ögonsköterskor för att kunna ge injektionerna. Det här är en utveckling som vi kommer att se mer av i sjukvården, säger Måns Rosén.

– De här problemen kommer säkert att öka i framtiden när det gäller prioriteringar eftersom dels möjligheterna ökar genom att man plötsligt kan behandla patienter som man tidigare inte kunde behandla. Dels att behoven ökar för att det är alltfler äldre som är sjuka och som överlever till hög ålder.

Men kan man undvika att ge patienter en fungerande behandling?

– Ja, det är en politisk fråga naturligtvis om hur mycket resurser man är beredd att ta men då måste man skära någon annanstans. Så att säga att man tar resurser från någon annan verksamhet, vare sig det är hälso- och sjukvården eller någon annan verksamhet. Så det är klart att det blir allt svårare prioriteringsproblem, säger Måns Rosén.

Anna Larsson
anna.larsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".