Foto: Conny Sillén/Scanpix.

Elitklasser på gymnasiet nästa låsår

Uppdaterad 16:45
Regeringen inför nu elitklasser på gymnasiet för särskilt begåvade elever kan söka genom antagningsprov. I höst startar en elitklass i matematik i Stockholm.

Nästa höst startar 20 klasser runtom i landet, hälften i matematik och naturvetenskap och hälften i språk och samhällsvetenskap. 

Studietakten kommer att vara mycket högre än på gymnasiet i övrigt, säger utbildningsminister Jan Björklund.

– Ja, även duktiga elever ska ha rätt att utvecklas i sitt eget tempo. Jag tycker att vi måste göra oss kvitt den här socialdemokratiska jantelagen som har funnits i den svenska skolpolitiken. Duktiga elever ska inte behöva sitta och rulla tummarna för att vänta in sina kamrater, säger Jan Björklund.

Idag är det ett problem, enligt Jan Björklund, att de mest begåvade eleverna inte får tillräckliga utmaningar. Både de och samhället skulle tjäna på att de får utveckla sin kompetens så långt det är möjligt.

De 20 elitklasserna införs på försök och ska utvärderas, men tanken är att verksamheten sedan ska permanentas, så att alla specialbegåvade elever i framtiden får möjligheter att söka sig till gymnasieklasser där de också kan ta högskolepoäng. De får söka in både på betyg och genom antagningsprov för att visa att de har tillräckliga baskunskaper och en mycket hög studiekapacitet.

Enligt Jan Björklund är det de extremt begåvade som kommer att gå i de här klasserna, kanske några promille per årskurs. Men socialdemokraternas skolpolitiska talesman Marie Granlund befarar ändå att det kommer att leda till en tudelad skola som delar in elever i starka och svaga.

– Därför att om man börjar öppna på det här sättet så finns det en stor risk att det faktiskt fortsätter, att man får på det sättet en sorteringsskola.

Vad skulle det innebära?

– Att man skiljer på barn beroende på deras förutsättningar och det är mot all forskning som visar på att den sammanhållna skolan ger de bästa resultaten.

Marie Granlund tror alltså att elitklasser skulle leda till sämre resultat för den svenska skolan totalt sett. Men Jan Björklund håller inte med och han ser ingen risk för att en satsning på de allra mest begåvade kommer att gå ut över dem som har det svårare i skolan.

– De elever som har det mycket svårt och som kräver mycket tid för att lära sig saker, de ska få mycket hjälp, mycket stöd. Men det måste också innebära att de elever som har det väldigt lätt för sig i vissa ämnen ska få utvecklas i sin takt.

– Jämlikhet kan inte innebära att alla ska bli likadana utan jämlikhet tycker jag ska innebära att alla ska få möjlighet att utvecklas så långt de bara kan utifrån sina förutsättningar, säger Jan Björklund.

Gunilla Österlund
gunilla.osterlund@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".