Kulturkrönikan 1 juni

Allt fler böcker köps i Sverige - och över 4 000 nya titlar ges nu ut varje år. På 20 år har bokförsäljningen i landet fördubblats. Vi köper alltmer böcker men läser dom ofta inte, visar också siffror. Och inköpen tycks alltmer styras av lockande bokomslag. Många tycks alltså inte komma längre än till pärmarna.

Bokköpen och bokbranschens lönsamhet handlar allt mer om storsäljare, böcker som får bära kostnaderna för övriga boktitlar. De ökade bokköpen görs ofta av konsumenter som redan läser mycket. Samtidigt växer pocketbokmarknaden stadigt och gör boken mindre till status- än slit-och slängvara. Bokläsningen tycks framför allt upprätthållas av kvinnor i åldersgruppen 55 +, medan män läser allt mindre och skolbarns såväl läsförmåga som läshastighet har försämrats överlag. Per Ström , forskare vid Göteborgs universitet, säger till tidskriften Forskning och Framsteg att försämringen sannolikt orsakas av en övertro i skolorna på datorernas välsignelse.

Det tryckta ordets förhållande till datorsamhället är intressant på flera sätt. Visionen om det papperslösa samhället blev genom datoriseringen snarare pappersöverflöd. Med bland annat skrivarnas hjälp konsumeras i Sverige 750 000 ton papper årligen, nästan 100 kilo per person. Samtidigt har datortekniken starkt förenklat och förbilligat tryckningen av böcker och tidningar.

De totala energikostnaderna för produktion av massa, papper, leveranser och tryck är dock enorma och bland annat dagspressen lider allt mer av stigande papperspriser. Det här gör att en stor del av pappersläsandet snart väntas övertas av så kallade läsplattor.

Den elektroniska bärbara läsplattan bygger på en teknik som både drar extremt litet ström och bjuder en lässkärm utan flimmer. Miljö- och energivinsten kan bli stor. Jämfört med traditionell tidningsproduktion kan den totala energiförbrukningen minskas med kanske en tredjedel. Skärmtexten skapas genom så kallat elektroniskt bläck och kan avläsas även i solsken.

11 svenska dagstidningar samarbetar redan i försök med läsplattor. Traditionell tidningsutformning och layout måste dock specialanpassas - plattorna lämpar sig sämre för snabb-bläddring och väntas bygga mer på läsmenyer.

Tidningsföretagens intresse för läsplattorna handlar också om hur man får den effektiva annonsering som är basen i en tidningsekonomi. Tills vidare tror man att läsplattornas marknad mest kommer att handla om böcker. Rörliga bilder anses inte passa för läsplattorna.

Försök görs även med böjliga läsplattor och trådlös nedladdning via exempelvis mobiltelefoner. Läsplattan - eller så kallat e-papper - kan såväl kompletteras med en datorskärm - med sämre läsbarhet men snabbare funktioner - som utgöra ett slags bärbar dokumentportfölj. På denna e-pappersplatta kan man då på köpet ha ett bibliotek som rymmer tusentals böcker , de senaste utgåvorna av utvalda tidningar, samt tex ett fotoalbum, föreslår Forskning och Framsteg.

Johannes Ekman
johannes.ekman@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista