Den bästa jorden bör sparas till matproduktion enligt forskare. Foto: Ingvar Andersson/Scanpix.

Jordens marker används för slösaktigt

Det kan bli svårt att nå målet att öka matproduktionen med minst 50 procent till år 2030. Det som FN:s generalsekreterare i förra veckan sade är nödvändigt för att motverka hotande hungersnöd i fattiga länder. Ineffektiv användning av jordens marker kan sätta stopp för mer mat, säger jordbruks- och matforskaren Christel Cederberg från SIK, Institutet för livsmedel och bioteknik.

– Det handlar väldigt mycket om att vår markresurs på det här jordklotet måste hanteras mycket mer omsorgsfullt än vad den har gjort. Vi har inte råd att missköta marken på det här sättet, när det är så många människor som ska mättas, säger Christel Cederberg på SIK, Institutet för livsmedel och bioteknik.

– Vi behöver mer mat, men vilken mark ska den odlas på, frågar Christel Cederberg retoriskt.

Hon är en av inledningstalarna på ett internationellt möte om markanvändning vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala, som inleds på måndagen. Forskare och beslutsfattare från 40 länder träffas.

Den mark som skulle kunna användas till matproduktion används slarvigt många gånger. I fattiga länder förstörs mark ofta av erosion, bland annat eftersom för många djur får beta på samma ställe. I västvärlden bygger vi hus och vägar på möjlig åkermark, säger jordbruksforskaren Christel Cederberg.

– Sedan handlar det också om att spara den allra bästa jorden, så att man inte bygger vägar och hus på den, därför den kommer att behövas för att producera mat. Framför allt här i västvärlden, där vi asfalterar mycket värdefull åkermark, som kommer att behövas, säger Christel Cederberg.

Så mycket som en fjärdedel av jordens mark används som bete till djur. Och det är alldeles för mycket om maten ska räcka till alla, menar Christel Cederberg.

– Prognosen är att den globala köttproduktionen och konsumtionen ska fördubblas fram till 2050. Man måste vara lite realistisk och titta på vilka arealer vi har, och vilka utsläpp av växthusgaser vi får från den här produktionen idag. Och när man studerar de siffrorna är det svårt att få det att gå ihop på annat sätt än att vi måste titta på våra konsumtionsmönster.

Äta mindre kött helt enkelt?

– Ja, säger Christel Cederberg, som forskar om kopplingen mellan matproduktion och klimatförändringar vid Institutet för livsmedel och bioteknik, SIK.

Mona Hambraeus
mona.hambraeus@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".