Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Poliskontroll efter landsväg. Foto: Chris Maluszynski/Scanpix.

Polisen ifrågasätter sitt eget arbete

Jakten på bra statistik gör att polisen allt för ofta prioriterar bagatellbrott framför grovare brottslighet. Den anser var tredje polis i landet enligt en undersökning som Polisförbundet gjort. Nu vill man se andra metoder för att mäta polisens arbete, och varnar för sänkt förtroende från allmänheten.

En svensk butikägare, som vill vara anonym, berättar för Ekot att han anmält flera grova brott till polisen, men aldrig mött en liknande polisstyrka, som när han förra året körde elva kilometer för fort.

– Så många poliser har jag inte sett vid något av tillfällena när vi har haft grovt rån och inbrott och så. Men elva kilometer, jag kände att det kanske var den sysselsättningen de skulle ägna sig åt, säger butiksägaren.

Han har själv under tiden för sin verksamhet som butiksägare anmält ett tiotal brott till polisen, däribland grovt rån, utan att något klarats upp. Polisens arbete i sammanhanget har inte gjort något starkt intryck på honom. Till skillnad då från insatsen vid den något enklare trafikförseelsen.

Nu kommer även stark kritik internt. Var tredje polis anser att man alltför ofta prioriterar bagatellbrott framför annan grov brottslighet. Det visar en undersökning som Polisförbundet gjort. Anledningen är att man främst fokuserar på att hålla en god statistik, säger Jan Karlsen, ordförande för Polisförbundet.

– Därför politikerna ställer sina krav och ledningen ställer sina krav. Och hur ska dessa tillfredställas? Jo, det är de kvantitativa måtten, för då kan du slå ut antal timmar på kostnader och insats. Det är en mängd olika kontrollsystem som blir tillfredställda. Däremot blir inte allmänheten eller polismännen tillfredställda av att göra ett gott jobb, säger Jan Karlsen.

Enligt Jan Karlsen kan det här i praktiken innebära att polisen istället för att koncentrera sig på hur man ska stoppa antalet rattfyllerister i trafiken, jobbar för att uppfylla ett visst antal utandningsmätningar och kanske också placerar sig på speciella vägsträckor för att lyckas. Inom polisen kallas det för jakten på pinnar och rikspolischefen, Bengt Svensson, tar skarpt ställning mot det, samtidigt som han vidhåller vikten vid att föra statistiken.

– Polisverksamhet ska inte bedrivas utifrån någon form av pinnjakt för statistikens skull. Däremot måste poliser alltid vara repressiva. Vi måste mäta polisverksamheten och det är helt enkelt för att vi ska se att vi uppfyller de krav som regeringen och medborgarna ställer på oss, säger Bengt Svensson.

Hur kommer du bemöta den här kritiken som kommer från förbundet?

– Om det är så att man i vissa myndigheter bedriver verksamheter utifrån ett kvantitativt egenvärde, då måste man prata i den myndigheten. Det är dålig arbetsledning om man till varje pris vill uppnå ett kvantitativt mål, säger Bengt Svensson.

Marcus Eriksson
marcus.eriksson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".