Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Integrationsförslag

Kunskaper i svenska ger medborgarskap

Invandrare som lär sig tillräckligt bra svenska ska kunna bli svensk medborgare redan efter två år. Förslaget presenterades på söndagen av integrationsforskare i en rapport från Globaliseringsrådet. Juan Filipe som är född i Mexiko och nu bor i Stockholm tycker det låter bra, men det kräver ordentligt stöd också säger han.

– Jag tycker det är jättebra. Man har möjligheter, men frågan är vilket stöd man får för att lära sig svenska. När jag kom hit för 30 år sedan, 1976, var det mycket enklare på något sätt.

Juan Filipe säger att det känns självklart för honom att man lär sig språket i det land man är bosatt. Men i de flesta länder i Europa är det idag också ett starkt krav, där den som inte lär sig språket inte heller kan ansöka om medborgarskap.

Det oroar de båda integrationsforskarna som, på söndagen i en rapport från Globaliseringsrådet, kommer med ett förslag som enligt dem är tänkt att fungera mer som en morot än en piska. Utöver att invandrare som bott i Sverige i fem år ska kunna söka medborgarskap oavsett språkkunskaper, så vill man kunna snabba på processen för dem som lär sig svenska bra. De ska kunna bli medborgare redan efter två år.

Dan-Olof Rooth är den, som tillsammans med Per Strömblad, står bakom förslaget.

– Det behövs en politisk diskussion om man till ha den här typen av förslag. Men det är ändå ett förslag som är i riktning mot, vad vi tycker mer välkomnande regler än uteslutande.

Att uppmuntra språkundervisning så att fler invandrare lär sig svenska leder till bättre integration och bättre möjligheter till ett arbete, säger Dan-Olof Rooth. Han poängterar dessutom att den som är medborgare i ett annat nordiskt land kan söka svenskt medborgarskap efter två år.

Folkpartiet har länge drivit frågan om godkända kunskaper i svenska som krav för medborgarskap. Utbildningsminister Jan Björklund tycker att förslaget är i rätt riktning, men menar att kraven måste vara högre än idag.

– Den som vill bli svensk medborgare förr eller senare ska lära sig ett minimum av svenska. Och den som inte lägger manken till och därmed inte klarar ett språkkrav den blir då inte svensk medborgare och det tycker jag att vi ska våga säga.

Men problemet då är att vissa samhällsgrupper hamnar i kläm, säger Dan-Olof Rooth.

– Vilka är det som har svårast att lära sig svenska? Det är oftast äldre personer, personer med lägre utbildning och då kommer ju medborgarskapet variera med samma variabler, då kommer medborgarskapet bli uteslutande.

Juan Filipe har personligen inget emot ett krav på språkundervisning. Det är oerhört viktigt att kunna språket säger han.

– Man måste kunna försvara sig, prata med folk och formulera sig som man vill. Man behöver inte ha hjälp eller tolk, det kostar samhället mycket, och man kommer inte någonstans om man inte kan språket, säger Juan Filipe.

Marcus Eriksson
marcus.eriksson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".