Riksrevisionen:

Brister i utdelningen av kulturbidragen

Det finns flera brister i Kulturrådets och Konstnärsnämndens bidragsgivning, skriver Riksrevisionen i en granskningsrapport. Två miljarder kronor delas årligen ut i bidrag till teater-, dans- och musikgrupper, konstnärer och andra.

Riksrevisionen är kritisk till att det bland annat är svårt för nya sökande att få bidragen.

– Nej, om man inte tillhör det etablerade gänget, som har sökt och fått och är välkända. Då vet de åtminstone att deras chanser ökar, säger riksrevisor Karin Lindell.

Är det lättare att få bidrag då?

– Allt tyder på det. Det är svårt för nya kulturorganisationer och konstnärer att komma in. Väldigt många i vår undersökning har svarat att om man inte är välkänd eller ”är någon” får man inga bidrag.

Vad säger ni om det?

– Det är beklagligt, tycker jag.

Trots att riksdagen har sagt att poängen med kulturbidragen är att de ska bidra till förnyelse går det mesta av kulturrådets pengar till gamla kända och etablerade kulturutövare, år efter år.

Elva procent av de fria dansgrupperna får hälften av danspengarna. 13 procent av de fria musikgrupperna får nästan hälften av musikpengarna och 13 procent av bokförlagen får 70 procent av pengarna, till exempel.

Konstnärsnämnden kritiseras för att vara för otydlig. Bidrag ges bland annat till konstnärer med ekonomiska behov. Vad det innebär i praktiken är, enligt revisionen, svårt att veta.

Granskningen visade också att många som sökt bidrag påstod sig känna till exempel på jäv och vänskapskorruption. Riksrevisionen rekommenderar Konstnärsnämnden att stärka rutinerna kring jävsfrågor.

Riksrevisionen kritiserar också Kulturrådet för att ha hundratals olika mål med bidragen, vilket gör det hopplöst för de som söker, att veta vad som gäller.

Regeringen måste satsa på färre mål och tala om vilka som är viktigast, enligt Riksrevisionen, som också tycker att man måste ta reda på vilken nytta bidragen gör.

– Det som bekymrar mig är att man inte följer upp och utvärderar hur pengarna har använts. Det handlar ändå om ett par miljarder kronor varje år i många år nu. Man borde mycket mera titta efter om pengarna har använts på rätt sätt och om bidraget ska betalas ut igen. Tyvärr blir det lite ”slentrianmässigt”, säger riksrevisor Karin Lindell.

Bengt Hansell
bengt.hansell@sr.se