Kriminellas pengar ska beslagtas lättare

Från och med 1 juli blir det enklare att beslagta kriminella personers pengar och andra ägodelar. Då ändras lagen så att polis och åklagare inte längre måste bevisa att pengarna kommer från ett visst brott. Tommy Kangasvieri på Rikskriminalpolisen hoppas att det kommer leda till att staten får tillbaka mer pengar från brottsliga verksamheter.

– Vi hoppas på att det blir förändringar. Att vi åtminstone i de ärenden vi driver, ska kunna se effekter. Vi måste börja testa det här för att se vad vi kan uppnå för resultat. Tidigare har vi alltid varit tvungna att bevisa direkt koppling mellan brottet, pengarna man tjänar från brottet och de tillgångar som de besitter, säger Tommy Kangasvieri, chef för finanspolisen inom Rikskriminalpolisen.

Enligt Tommy Kangasvieri finns det idag en hel del uppenbara fall där kriminella pengar är i omlopp, utan att polisen kan ingripa.

Det kan handla om personer som deklarerar noll kronor i inkomst och tillgångar men ändå kör runt i värdefulla bilar och ägnar sig åt allmän lyxkonsumtion. Men går pengarna inte att knyta till till exempel ett visst rån finns det inget att göra.

Det är det här scenariot polisen hoppas slippa efter den 1 juli. Det som ändras då är att så fort en person döms för ett grovt brott, får åklagare rätt att be polisen undersöka alla den personens tillgångar. Bland annat kommer det bli möjligt att beslagta bilar och annat, som har skrivits över på anhöriga.

– Förhoppningen är ju att vi ska säkra och återta mer pengar till staten, som vi tar tillbaka från de grova kriminella. Till viss del innebär det att vi får börja jobba på ett annat sätt, men det kommer att ske helt och hållet parallellt med de vanliga brottsutredningarna, alltså när polisen utreder brotten som begåtts, säger Tommy Kangasvieri.

För några veckor sedan fick polis och åklagare kritik av Brottsförebyggande rådet, Brå, just för att inte rikta in sig tillräckligt på de kriminellas inkomster.

Det finns också brister i informationsutbytet mellan andra myndigheter, och den senaste tiden har bland andra Försäkringskassan och Ekobrottsmyndigheten gjort satsningar för att förbättra sitt arbete.

Rikskriminalpolisen håller nu på att rekrytera en person som ska ha expertkunskaper i att kartlägga privatpersoners tillgångar.

– Rikskriminalen har ju bedömt att vi saknar en viss kompetens inom det här området, och nu när vi får möjligheter i våra egna ärenden, när vi utreder grov organiserad brottslighet, att även titta på tillgångar, så ser vi ett behov av ytterligare kompetens.

Har den rekryteringen något med Brås kritik att göra?

– Nej, det tycker inte jag. Det här är något vi tar tillvara nu när den nya lagen kommer. Sedan så sammanfaller det väldigt bra med Brås kritik mot myndigheterna. Men vi måste komma ihåg; vi rekryterar en, behovet kan vara mycket större inom svensk polis, säger Tommy Kangasvieri på Rikskriminalpolisen.

Ulrika Lindqvist
ulrika.lindqvist@sr.se