Missnöje med modersmålsundervisning

Från och med i höst får ytterligare 5 000 barn som talar ett av Sveriges fem officiella minoritetsspråk rätt till modersmålsundervisning. Men minoriteternas organisationer är missnöjda då de krävt att kravet på förkunskaper i språket helt ska tas bort, men regeringen behöll kravet, i strid med flera tunga instanser.

– Min kusin gick i finsk skola och det är nog därför jag ville gå i finsk, säger 7-årige Mathias Kotikoski-Larsson.

Och vilket språk är det tuffaste, svenska eller finska?

– Finska.

Varför är du så säker på det?

– Vet inte, jag tycker det!

För bara 30 år sen höll många sverigefinnar låg profil för att slippa glåpord och många i Sveriges fem nationella minoriteter har slutat att tala sina språk för att staten förbjudit dem.

Sverigefinnar, romer, judar, samer och tornedalingar kunde därför inte heller föra språket vidare till sina barn. Grupperna har i dag ett starkare lagskydd eftersom de bott här i över 100 år.

Diskrimineringsombudsmannen, DO, ger ett exempel, statens tidigare försök att försvenska samerna har nästan helt dödat syd- och lulesamiskan. Det är de övergreppen DO, tycker att staten borde gottgöra genom att låta minoritetsbarn återerövra sina språk genom att få läsa dem på nybörjarnivå.

När regeringen i veckan gjorde reglerna för minoriteternas modersmålsundervisning något generösare trodde flera att förkunskapskraven skulle försvinna men så blev det alltså inte.

– Jag måste säga att jag är väldigt besviken. Jag har själv träffat ministern och tackat för den här lagförändringen. Men att om det är så som du säger så är det inte bra. Det stämmer inte med Sveriges minoritetspolitiska åtaganden, säger Esko Melakari från Sverigefinska delegationen som länge drivit frågan.

Rätten till språket ses inte bara som en kommunikationsfråga utan även som viktig för den egna identiteten och självkänslan. Skolverket utredde, beräknade kostnaden till 30 miljoner och rekommenderade regeringen, som kritiserats av Europarådet, att ta bort förkunskapskravet.

Då hade knappt 60 000 barn i höst kunnat läsa sitt minoritetsspråk på nybörjarnivå, men det vill inte regeringen.

– Det är självklart en avvägning av hur mycket resurser det finns att satsa. Vi har ju nu ändå kunnat utvidga rätten betydligt och slopat kravet både på visst antal elever och på att det ska vara dagligt umgängesspråk. Sedan får man alltid överväga om det finns anledning och är möjligt att gå vidare, säger statssekreterare Bertil Östlund.

Yasmine El Rafie
yasmine.elrafie@sr.se