Colombia

Ökad oro för andra Farc-fångar

Trots lyckan över den spektakulära fritagningen av Ingrid Betancourt och 14 andra fångar, så finns det en rädsla i Colombia att det nu kan bli svårare att få de övriga fångarna fria.

– Jag är så lycklig över fritagningen för dom familjer som inte längre behöver lida, säger Melena Murillo som dock är offer för motstridiga känslor.

– Men samtidigt är jag så ledsen, för min bror är ju fortfarande kvar och vad ska hända med honom nu, säger Melena.

Hennes bror har varit Farc-gerillans fånge i snart elva år.

– Och varje gång någon har blivit fri har hoppet tänds bara för att snart släckas igen. Och nu när armén lyckades lura gerillan så kanske den sluter sig än mer och avvisar alla försök till kontakt, resonerar Melena-

Hervin Hoyos, journalist som själv varit kidnappad, och numera ägnar all sin tid år dom kidnappade, håller med henne.

– Efter den här operationen kommer Farc inte längre att lita på någon. Inga humanitära kommissioner kommer längre att tas emot. Gerillans misstro gentemot omvärlden, kommer att växa än mer, menar Hervin Hoyos som applåderar den colombianska arméns operation, men han är rädd för att just för att det kommando som lyckades frita gisslan utgav sig för att vara en internationell kommission, innebär att alla försök att ta kontakt med gerillan nu kommer att omöjliggöras, åtminstone på kort sikt.

– Det enda som kan ändra på det är om armén ännu en gång skulle lyckas med ett fritagningsförsök, det vore slutet för Farc.

Men Hervin Hoyos säger också att det faktum att alla dom som nu blivit fria lovat att arbeta för sina medfångars  frigivning har skapat en ny atmosfär i landet.

-Idag så finns det en starkare opinion är någonsin mot Farc och för att hjälpa fångarna till frihet. Och det är något som också har påverkat Farc:s medlemmar. Jag tror att vi kommer att få se grupper av alldeles vanliga colombianer som söker upp gerillan för att förmå dom att släppa sina fångar.

Men Hervin Hoyos tror också att fler gerillamän kommer att desertera och då tar sina fångar med sig. Så även om officiella humanitära aktioner har omöjliggjorts för en lång tid framöver så, säger han, finns det ändå skäl att vara mer optimistisk än på mycket länge.

Lars Palmgren, Bogotá
lars.palmgren@sr.se