Stor ökning av matpriserna, enligt PRO

Matpriserna har stigit radikalt, visar Pensionärernas riksorganisations, PRO:s, årliga genomgång av drygt  1 100 matbutiker runt om i landet.

Till viss del vägs det upp genom prissänkningen på kemiska hushållsprodukter som tvättmedel. 61-åriga Rosa-Li Eriksson är en av dem som märkt av prisstegringen.

– Det syns på matpengskontot, ibland blir man alldeles gråtfärdig. Jag tycker synd om de som har stora familjer och behöver handla jättemycket mat. Jag har gjort mitt där men det behöver hända någonting med alla matpriser, säger Rosa-Li Eriksson.

Frukosten har blivit dyrare. Det syns i PRO:s sammanställning som gjorts av tusentals pensionärer landet runt. När de kartlagt vad 30 produkter i en typisk varukorg kostar i år sticker särskilt spannmåls- och mjölkprodukterna ut.

Kärnvetemjölet har ökat med 37 procent i pris jämfört med förra året. Herrgårdsosten har blivit 24 procent dyrare och Bregott kostar nu 28 procent mer.

Sten Boström på PRO ser flera förklaringar.

– Lite grann handlar det om världsekonomin och de påstådda spekulationerna framförallt när det gäller spannmålsprodukter.

– Vi har haft misskördar ute i världen och sämre skördar i Sverige senaste året. Det kan bidra men jag tror att sammantaget är det flera olika komponenter som gör att det blir dyrare, säger Sten Boström.

Det som gör att prisökningen totalt ändå stannar på 5,8 procent, är att kemiska produkter som tvätt- och diskmedel faktiskt blivit billigare och drar ner snittkostnaden.

Dyrast i landet är Ångermanland medan södra Älvsborg är förmånligast. Bland mellanstora butiker är Willys billigast och Hemköp dyrast.

Valeria Palma, 40 år, är en annan konsument som känt av priserna.

– Det blir mindre pengar varje månad, nu får man leta efter billigare mat överallt nästan. Det är stor skillnad mellan priserna också, säger Valeria Palma.

PRO har i år jämfört ekologiska varor med vanliga.

– Vi har kaffe som är jämförbart som vi kan konstatera ligger på ungefär 24 procent dyrare än icke-rättvisemärkt kaffe. När det gäller kravmärkta produkter kan vi även där se att vetemjölet ligger nästan 60 procent dyrare än icke-kravmärkt.

– Man kan ju fråga sig varför det behöver vara på det här viset. Det kan inte finnas rim och reson i de prisskillnaderna som har med produktionen att göra. Det måste vara andra skäl som gör att det är så stor differens, säger Sten Boström.

Yasmine El Rafie
yasmine.elrafie@sr.se