Hemligstämplade rapporter om Sydkorea

Sydkorea lät avrätta hundratusentals kommunister i Koreakrigets inledning. Och detta med USA:s goda minne, visar tidigare hemligstämplade rapporter.

Uppgifterna om de summariska avrättningarna kommer från en sanningskommission som Sydkoreas regering tillsatte för två år sedan.

Enligt tidigare hemliga rapporter i USA:s militärarkiv sköt sydkoreansk militär och polis misstänkta kommunistsympatisörer inför den nordkoreanska arméns framryckning sommaren 1950, skriver tidskriften Time.

Undangömd dokumentation

Amerikanska befälhavare gjorde mycket lite för att hindra sina allierade att genomföra massakrerna. De lät i stället dokumentera dödandet, men rapporterna hemligstämplades och gömdes undan i utrikesdepartementets arkiv.

-Det allvarligaste är att de inte satte stopp för avrättningarna. De var på brottsplatsen och tog fotografier och skrev rapporter, säger historikern Jung Byung-joon som ingår i sanningskommissionen. 

Ett exempel är överstelöjtnant Rollins S Emmerich, som var posterad i Busan. En underlydande berättade för Emmerich att den sydkoreanske regementschefen i staden inte tänkte tillåta de 3 500 politiska fångarna i stadens fängelse att ansluta sig till motståndarna i händelse av att Nordkorea intog Busan.

Emmerich kallade regementschefen till sig och förklarade att övergrepp inte kunde tolereras. Men tillade att ”om fienden närmade sig utkanterna (av Busan) så hade han tillstånd att öppna fängelseportarna och meja ner fångarna med maskingevär”. Den meningen ströks när Emmerichs rapport senare publicerades.

”Inre angelägenhet”

Överbefälhavare för såväl de sydkoreanska som de amerikanska styrkorna var general Douglas MacArthur. Enligt ett meddelande från hans stab var avrättningarna ”en intern angelägenhet” för Sydkorea, som USA inte skulle lägga sig i. 

Det tycks ha varit brittisk militär som först motsatte sig dödandet. I december 1950 kunde brittiska officerare rädda 21 civila som radats upp för att arkebuseras, men först sedan de hotat skjuta sina sydkoreanska kollegor. 

Samtiden upprördes främst över de invaderande nordkoreanernas grymheter, som fick mycket uppmärksamhet, medan det sydkoreanska blodbadet tystades ner.

Journalister tilläts inte att resa in i områden där sydkoreanska avrättningar pågick och brittiska pressuppgifter om en massaker i Daejeon avfärdades av USA:s Londonambassadör som ”påhittade”. I Daejeon beräknas mellan 3 000 och 7 000 människor ha dödats. Kropparna dumpades i massgravar.

Enligt sanningskommissionens Kim Dong-choon är uppgifterna om 100 000 avrättade sydkoreanska kommunister ”lågt räknat”.

Bevisen i sydkoreanska arkiv är emellertid få och många av de ansvariga är sedan länge döda.