Förslag för att få brottslingar till domstol

Fler och fler rättegångar ställs in eftersom de misstänkta håller sig undan. Domstolsverket föreslog för tre år sedan flera åtgärder för att lösa det problemet. Hittills har förslagen inte lett till några åtgärder från regeringens sida.

– Vi har lämnat de förslag som vi tycker är lämpliga och som skulle kunna förbättra situationen. Givetvis hade vi velat att de hade genomförts så snart det hade kunnat ske, säger Jörgen Nilsson, chefsjurist på Domstolsverket.

Domstolsverket föreslog framförallt två saker för att lösa problemet med inställda rättegångar.

Först och främst en förändring av delgivningssystemet. Alltså hur en misstänkt brottsling informeras om när rättegången ska ske. Enligt Domstolsverket så är bristande delgivning den viktigaste orsaken till att rättegångar ställs in. Förslaget var därför att delgivningsföretagen ska ges ökade befogenheter.

I höst väntas regeringen föreslå en ny delgivningslag. Enligt tjänstemän på justititedepartementet ska en av anledningarna vara just problemet med inställda rättegångar.

Det andra förslaget var att domstolarna ska kunna döma till upp till sex månaders fängelse, trots att den han eller hon inte är närvarande. I dag går gränsen vid tre månader. Det förslaget har regeringen ännu inte tagit ställning till.

Det här problemet har funnits länge. Den senaste beräkningen av kostnaderna gjordes 1994 av dåvarande Riksrevisionsverket som kom fram till att inställda rättegångar kostar rättsväsendet 67 miljoner kronor per år.

När Domstolsverket skrev sin rapport 2005 var det nästan var fjärde rättegång i brottmål som ställdes in. Sedan dess har antalet inställda rättegångar ökat med 20 procent.

Problemet är svårlöst säger flera som Ekot har talat med. Det är nämligen inte brottsligt att inte komma till en rättegång och den misstänkte brottslingen kan bara hämtas med tvång efter att han eller hon uteblivit från en tidigare rättegång. Och hämtningar lyckas sällan, säger hovrättsdomare Staffan Levén.

– Ofta är det så att hämtning tyvärr misslyckas, särskilt i de fall där det är medvetenhet från förhörspersonens sida att utebli från förhandlingen, säger Staffan Levén.

Peter Bjurbo
peter.bjurbo@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista