FRA

Lättar på sekretessen och ger exempel

Debatten om den nya signalspaningslagen har nu fått FRA att offentliggöra konkreta uppgifter om sin verksamhet. Enligt Ingvar Åkesson, generaldirektör för underrättelseorganisationen, har FRA:s spaning förhindrat ett politiskt mord och bidragit till att tjetjenska flyktingar fått stanna i Sverige.

Att FRA nu lättar på den stränga sekretessen är mycket ovanligt, säger Ingvar Åkesson.

– Vi har mött så mycket krav, både från journalister och från politiker. Vi har lagt ner mycket jobb för att leta fram fall som vi kan berätta om, säger Ingvar Åkesson.

Det finns ett intresse både från den moderatledda regeringen och FRA att offentliggöra exempel på underrättelseframgångar för FRA.

Skälet är förstås den pågående debatten om den nya signalspaningslagen, där regeringen är hårt trängd och FRA har ett behov av att förklara sitt existensberättigande.

Att det är mycket ovanligt att FRA lättar på sekretessen bekräftas av Johan Tunberger, säkerhetspolitisk analytiker och tidigare själv i ledningen för FRA.

– Det är ytterst ovanligt och mot tidigare principer, säger Johan Tunberg.

Håkan Jevrell, statssekreterare i försvarsdepartementet, har fört en dialog med FRA om att offentliggöra exempel och tycker det är bra att det görs.

– Vi kan konstatera att det har varit ett tryck i att försöka få klarhet i vad det är för verksamhet som bedrivs. Ur det perspektivet tycker jag att det är bra att vi nu har fått en del konkreta exempel, säger Håkan Jevrell.

Svenska Dagbladet publicerar flera exempel på onsdagen där Ingvar Åkesson berättar om FRA-avvärjda kriser.

Enligt generaldirektören är två exempel relevanta för dagens debatten om att tillåta kabelspaning, ett förhindrat politiskt mord och insatser för att bedöma tjetjenska flyktingar.

– Den typen av information kan man nog hitta i kabel i större sträckning än i etern, säger Ingvar Åkesson. 

Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet, delar i stort sett den bedömningen, men tycker att exemplen inte har någon relevans för det debatten handlat mest om , integritetsfrågorna.

– De påverkar inte den delen av debatten som gäller de principiella sidorna, avvägningen mellan integritet och rättssäkerhet å ena sidan och underrättelseintresse å den andra.

– Jag tror att rätt så få av lagens kritiker tror att det inte finns några relevanta underrättelseintressen alls. Centralfrågan i debatten är ändå avvägandet mellan medborgarrätt och statsnytta, säger Wilhelm Agrell.

Inger Arenander
inger.arenander@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista