Fler skickar sina barn till internatskolor

Det blir allt populärare att skicka sina barn till dyra internatskolor. Sveriges tre riksinternatskolor har under en längre tid haft sjunkande elevantal, men nu ser man ett trendbrott.

– Dels ser vi att antalet elever ökar, men även förfrågningarna ökar, intresset alltså, säger Mats Almlöv, skolchef på Grennaskolan.

Grennaskolan, som ligger vid Vätterns sydöstra strand, har länge haft problem att fylla sitt elevhem. Men när eleverna kommer tillbaka hit till hösten då kommer det vara fler än på många år som bor här, 120 stycken. Vid samma tid förra året var det strax över 100-talet elever anmälda.

– Här har vi ett av elevrummen, ganska stort, det finns till och med en liten öppen spis. Dock eldar vi inte i den, säger Mats Almlöv

– Det är oerhört stimulerande, jag ser att den här skolan kan ge väldiga möjligheter åt de elever som kommer hit, säger Mats Almlöv.

Förutom Grennaskolan finns det två till riksinternat i Sverige, Lundsbergs skola i Värmland och Sigtunaskolan utanför Stockholm.

Riksinternaten bedriver studier på högstadie- och gymnasienivå och är privata. De får statligt stöd för de elever som har föräldrar i utlandstjänst, men annars är det skolavgifter som bekostar utbildningen.

På alla skolorna märks den ökade andelen internatelever av. Men mest på Lundsberg. Där har de ökat med 40 procent de tre senaste åren och nu öppnar man upp ett elevhem som tidigare varit stängt.

– Det som är roligt och som är väldigt entusiasmerande är att det är nya kundkategorier som söker sig till de här skolorna och det är ju föräldrar som gör ett väldigt aktivt val som till och med lånar pengar, avyttrar saker för att ge sina barn en den här chansen, säger Staffan Hörnberg, rektor på Lunsberg.

Att studera på en riksinternatskola kostar från 140 000 till 200 000 kronor per elev och läsår. Traditionellt sett är det svensk överklass som skickar sina barn till de här skolorna.

Men nu ser man alltså att även andra föräldrar betalar stora pengar för en plats. På Lundsberg tror man att den senaste tidens aktiva skoldebatt om ordning och reda och så förstås den rådande högkonjunkturen bidrar till den utvecklingen.

Men alla är inte positiva till det här, Rosanna Dinamarca är vänsterpartist och ledamot i riksdagens utbildningsutskott.

– Det blir ju att man får ett alltmer uppdelat samhälle, ett segregerat samhälle där vissa då kan köpa sig, inte bara en utbildning, utan även en plats i samhället. Ett helt nätverk som är bäddat för framtiden, för sina barn, säger Rosanna Dinamarca.

Marcus Carlehed, Jönköping
marcus.carlehed@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista