Orsaken till rasolyckan i Kista fastställd

Orsaken till den rasolycka i Kista utanför Stockholm den 15 juli, då en person dog och två skadades allvarligt, är nu fastställd. Det var en alltför svagt konstruerad stålbalk som orsakade olyckan.

Polisen tycker att raset tyder på ett systemfel i byggprocesserna i Sverige. Det går för fort, och det saknas oberoende bygginspektörer, anser Jan Burman, kriminalinspektör, som utreder olyckan på polisen.

– Vi vet i dag att olyckan orsakades av att den balk som cementplattan var på tok för klen och uppenbart felaktigt konstruerad. Jag skulle bli oerhört förvånad om vi inte hittar en ansvarig, säger Jan Burman.

De ansvariga kommer i så fall sannolikt att åtalas för brott mot Arbetsmiljölagen.

Det var den 15 juli som en pelare rasade under tillbyggnaden av gallerian i Kista, norr om Stockholm. En byggarbetare omkom direkt, en annans ben krossades under rasmassorna och en förbipasserande bilist hade extrem otur men samtidigt änglavakt, säger Jan Burman.

– Han hade importerat den här bilen själv från Tyskland. Den tidigare ägaren var en tysk industrimagnat som hade beställt bilen som en slags säkerhetsbil. Bilen höll alltså så pass att han kunde tuta till inifrån bilen och uppmärksamma, alla trodde naturligtvis att han var död. Då började man plocka undan rasmassorna och fick ut honom, säger Jan Burman.

Enligt Burman finns ett systemfel i den svenska byggsektorn. Företagen antas själva kontrollera att konstruktionerna går rätt till. Och det klarar de inte i den hastighet de arbetar.

– Förr i tiden var det byggnadsnämnden som hade en typ av kontrollfunktion men i dag har man fråntagit dem den funktion och har så kallad egenkontroll. Många har sagt till mig att man måste bromsa upp, man ska inte behöva avlida för att man går till sin arbetsplats och gör sitt jobb, säger Jan Burman.

Jan Burman får medhåll av Tommy Lundin på Arbetsmiljöverket. I maj rasade bron över Älandsfjärden utanför Härnösand. Och det kan finnas fler felaktiga byggen som ännu inte rasat eller upptäckts, anser han.

– Man kanske måste se över så att det finns någon mer kontrollfunktion. Man vet ju inte hur mycket som är byggt som kan vara felaktigt, säger Tommy Lundin.

Jonas Fredén
jonas.freden@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista