Större drunkningsrisk för ensam dykare

Trots att dyksäsongen inte är över har hittills fem personer omkommit i dykolyckor i svenska vatten. Flera av de senaste olyckorna har skett efter att dykaren tappat bort sitt sällskap.

Det skulle ha kunnat förhindras med hjälp av säkerhetslinor och mindre dykgrupper, menar Svenska sportdykarförbundet. Nu hoppas förbundet på en överenskommelse bland alla dykutbildare i Sverige.

– Vi hoppas att kunna ses efter semestrarna och diskutera och försöka få fram någon form av handlingsplan, säger förbundsläkaren Hans Örnhagen.

På måndagsmorgonen hittades en norsk dykare i 50-årsåldern död utanför Grebbestad på Västkusten, efter att hans två dykkamrater förlorat honom ur sikte. Förra helgen dog en 28-årig kvinna efter att ha försvunnit vid en vrakdykning utanför Oxelösund och i mitten av juni dog jazzmusikern Esbjörn Svensson i samband med en dykutbildning på Ingarö utanför Stockholm.

I alla tre fallen hade de omkomna på olika sätt kommit bort från sina kamrater.

– Många som har omkommit nu har kommit i från gruppen. Nu är det inte så att man avlider bara för att man kommer ifrån gruppen men är man ovan så behöver det inte hända så mycket när man blir ensam i mörkret och kanske inte vet vad som är upp och ner. Man får vatten i cyklopet och är man lite ovan så klarar man inte av situationen och då är drunkningen ett resultat av den panik som sprider sig, säger Hans Örnhagen.

Även om de senaste olyckorna inte är färdigutredda så menar Svenska sportdykarförbundet att det behövs en överenskommelse bland alla organisationer som utfärdar dykcertifikat i Sverige, kanske även bland alla som ordnar dykutflykter.

Mindre dykgrupper och obligatorisk utbildning i hur man använder en så kallad parlina eller mellanlina - ett rep som helt enkelt sitter fast i ens partner så att man märker direkt om någon får problem är två av de viktigaste punkterna.

För trots att det ofta är kallt och grumligt i svenska vatten menar Hans Örnhagen att flera av de internationella organisationerna som utbildar svenska dykare inte anpassar sig efter det.

– Deras utbildning är i första hand riktad till utbildningar i klara vatten, någonting som väldigt sällan råder i svenska vatten, särskilt på ostkusten där det lätt kan bli dålig sikt, säger Hans Örnhagen.

Men någon lag eller myndighetsföreskrifter är inte vad Svenska sportdykarförbundet är ute efter

– Vi borde faktiskt kunna klara ut det själva, säger Hans Örnhagen, förbundsläkare på Svenska sportdykarförbundet.

Ulrika Lindqvist
ulrika.lindqvist@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista