"Inga belägg för att betyg höjer kunskapsnivån".

Professorer tvivlar på nytt betygssystem

Regeringens förslag till nytt betygssystem saknar stöd i forskningen. Det säger en rad professorer i utbildningspedagogik, enligt en enkät som P1-programmet ”Kris i skolan?” har gjort. Få av dem som svarat tror att tidigare betyg och betyg i fler steg skulle göra att eleverna presterar bättre.

Christian Lundahl är doktor i pedagogik vid Uppsala universitet, och har forskat om betygens historia i Sverige.

– Det finns inga belägg för att betygen i sig skulle höja kunskapsnivån, säger han.

I februari presenterade utbildningsminister Jan Björklund ett förslag på ett nytt betygssystem. Det innehåller flera steg än det som finns idag, regeringen vill också att elever ska få betyg redan från årskurs sex.

Men enligt en enkät som P1-programmet ”Kris i skolan?” gjort säger en majoritet, 70 procent av de professorer som svarat att det utifrån den forskning som finns, inte kommer leda till att eleverna presterar bättre i skolan. Enkäten har skickats till 123 professorer i utbildningsvetenskap, av dem har 71 svarat.

Färre än var tionde professor svarade att tidigare betyg och betyg i flera steg än man har idag, enligt forskningen, skulle få eleverna att prestera bättre.

– Snarare tvärtom så har forskning visat att den typen av bedömningar till och med kan bidra till att sänka kunskapsnivån. Det kan dels vara så att elever med ett högt betyg kan nöja sig med att stå kvar där. Det kan vara så att elever med ett lägre betyg inte orkar kämpa vidare, säger Christian Lundahl.

Henrika Åkerman
henrika.akerman@sr.se

Mer om detta i P1-programmet ”Kris i skolan?” 13.03 idag, söndag.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista