Bostadsrätter i Stockholm. Foto: Foto: Tomas Oneborg/Scanpix.

Räntehöjning slår hårt mot boendet

Höjningen av reporäntan innebär att en närmast rekordstor andel av hushållens inkomster nu går till räntekostnader. En av dem som berörs är Maniela Nordqvist, för henne betyder torsdagens besked från Riksbanken att plånboken blir tunnare.

– Hälften av lönen går till mitt boende.

Det är rätt mycket?

– Det är väldigt mycket. Det känns i plånboken, säger Maniela Nordqvist.

För många svider gårdagens räntehöjning rejält. En stor del av den privata ekonomin går nu till bolån.

Ett genomsnittligt hushåll lägger omkring sju procent av inkomsten på att betala räntor. Vilket är mycket nära rekordnivåerna från början av 1990-talet, säger Swedbanks privatekonom Ylva Yngvesson.

– Tittar man på hushållen totalt så har räntekvoten kommit upp i historiskt höga nivåer. Det här är också kanske stigande till nästa år för det kan vara hushåll som har bundit sina lån på viss tid och som ska omsättas och det kan innebära att man får omsätta till en högre nivå. Så det är väldigt höga nivåer jämfört med hur det var som lägst då tre procent av hushållens inkomster gick till räntor.

För tre år sedan, 2005, var räntorna som lägst. Sedan dess har kostnaderna mer än fördubblats. För den som har ett rörligt lån på 2,5 miljon kronor har kostnaden stigit med närmare 5 000 kronor i månaden.

Att hushållen, trots stigande priser på både bostäder och räntor ändå inte betalar en ännu större andel av inkomsten i boräntor beror på de senaste årens kraftiga lönehöjningar och flera skattelättnader. Men på många håll betalar hushållen betydligt mer än sju procent till bolån. I Stockholm går till exempel mer än 20 procent av inkomsterna till räntor, säger Ylva Yngvesson.

–  Det är stora grupper i storstadsområdena som sitter med stora lån. Då har räntekostnaden en mycket större betydelse. Men majoriteten av svenska hushåll har mindre än en miljon kronor i lån, säger Ylva Yngvesson.

Catarina Friskman
catarina.friskman@sr.se

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".