Sverige tvekar om klusterbombsavtal

I maj enades över 100 länder om formuleringarna i en konvention som förbjuder klusterbomber. Men mer än tre månader senare funderar regeringen fortfarande på om Sverige verkligen ska skriva under konventionen i december.

– Vi hade ju önskat att man skulle ha haft en liten bredare och mer ambitiös ansats. Problemet är ju att de stora användarna av klustervapen inte är med. Vad vi vill åstadkomma är att en sådan internationell reglering av klustervapen att vi kommer åt dem som faktiskt har dem och dem som faktiskt använder dem. Att reglera vapen som inte finns eller som inte används är inte fullt lika effektivt, säger utrikesminister Carl Bildt.

Men det hindras väl inte av att Sverige skriver under den här konventionen?

– Det är ju det man får värdera. För det kan ju finnas en viss risk att man säger att nu har man gjort allt och då behöver man inte göra mera, säger Carl Bildt.

Klusterbomber innehåller en mängd småbomber som sprids över ett större område. Det händer att en del småbomber inte exploderar och då blir de kvar på marken och kan skada civilpersoner.

Klusterbombskonventionen, som ska skrivas under i Oslo i december, slår fast att bara klusterbomber med mindre än tio småbomber som alla är målsökande ska vara tillåtna i fortsättningen.

Bland länderna som hittills valt att inte ställa sig bakom konvention finns Ryssland, Israel, Kina och USA som alla har klusterbomber.

Ett svenskt problem är att Bombkapsel 90 som ingår i Jas Gripens utrustning innehåller mer än 70 småbomber som inte är målsökande och det lär bli svår att behålla om Sverige skriver under konventionen.

Carl Bildt vill inte säga hur det påverkar Sveriges beslut.

– Det är ju sådant som måste värderas. Vad det handlar om är att komma åt sådana klustervapen som har oacceptabla civila, humanitära skador.

Tidigare har Sverige ofta drivit på nedrustningsförslag och Svenska freds- och skiljedomsföreningen tycker att regeringen snabbt ska slå fast att Sverige tänker skriva under konventionen.

– Det vore en praktskandal om Sverige inte kommer till Oslo i december och skriver under, säger ordföranden Anna Ek.

På vilket sätt en praktskandal?

– Därför att man har ju redan uttalat ett stöd för det här arbetet och Sveriges hållning i den här frågan är jätteviktig. Det har skickat signaler om vilken form av legitimitet och stöd som man ger till den här processen.

Anna Ek hänvisar också till att flera Europeiska stormakter redan sagt att de tänker skriva under konventionen.

– Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Spanien och Norge. Att inte Sverige då har deklarerat officiellt, det är anmärkningsvärt, anser Anna Ek på Svenska freds- och skiljedomsföreningen.

Mats Eriksson
mats.eriksson.ekot@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista