Lyckad satsning mot tungt missbruk

Antalet unga kvinnor med livshotande missbruksproblem som får tvångsvård har ökat med 60 procent genom ett projekt där staten ersätter kommunerna för en stor del av kostnaderna. Sju av tio som var med i projektet hade antingen kraftigt minskat sitt missbruk eller var fria från droger ett halvår efter utskrivning.

29-åriga Kajsa, som egentligen heter något annat, har blivit hjälpt. Hon var beroende av heroin i tolv år. En svår tid som hon har många fruktansvärda minnen ifrån.

– Man tappar liksom människovärdet på något sätt. Det är mycket våld och det är mycket skit. Man går aldrig och lägger sig på kvällen och känner att man gjort något bra, att man är bra. Man mår bara dåligt hela tiden, säger Kajsa.

Kajsa leker med sin sju månader gamla son i lägenheten i Stockholm. Hennes liv ser väldigt annorlunda ut nu jämfört med för bara nio månader sen. Då var hon hemlös och intagen på ett så kallat lvm-hem, där kvinnor med livshotande missbruk tvångsvårdas.

Trots att det kändes kränkande bidrog behandlingen till att hjälpa henne ur heroinberoendet. Men den viktigaste anledningen till att lägga av fanns inom henne.

– Jag vill inte få det att låta för enkelt men för mig så var det så att jag hade bestämt mig. Jag var trött på droger och ville lägga av, säger Kajsa.

Kajsa är en av många kvinnor mellan 18 och 30 år som fått vård genom projektet ”Ett kontrakt för livet” som ett samarbete mellan Statens institutionsstyrelse och kommunerna.

Projektet startade 2004 och innebär att kommunerna får statligt stöd för varje missbrukare som man anser behöver tvångsvård. Mellan 2005 och 2007 ökade antalet unga kvinnor på lvm-hemmen från 67 till 108 och de utgör nu nästan hälften av alla kvinnliga intagna.

Delvis beror det på att missbruket krupit ner i åldrarna men framförallt på de statliga pengarna, säger Eva-Lotta Ardermark, chef för lvm-hemmet Runnagården utanför Örebro. Hon menar att ekonomiska överväganden tidigare gjorde att kommunerna tvekade att skicka personer på tvångsvård.

– När man har pengar då kan man ju ta lvm i större omfattning för man vet att man har råd, säger Eva-Lotta Ardermark.

Eva Lotta Ardermark säger att kommunerna också skickar fler eftersom ”Ett kontrakt för livet” gjort eftervården bättre. I projektet skriver missbrukaren, socialtjänsten och lvm-hemmen ett frivilligt kontrakt där kommunerna lovar att ge vård efter tvångsintagningen mot att staten står för större delen kostnaderna.

Det har gett resultat. Sju av tio som var med i projektet hade antingen kraftigt minskat sitt missbruk eller var fria från droger ett halvår efter utskrivning. Innan projektet började var motsvarande siffra fyra av tio.

För Kajsa som varit drogfri i nästan nio månader känns allt väldigt nytt och spännande. För första gången vågar hon göra upp framtidsplaner och tro på ett lugnt och bra liv för sig och sin son:

– Jag har blivit en sådan Svensson och mår jättebra. Jag har väldens gulligaste lilla kille. Jag är helt inne i mammabubblan, säger Kajsa.

Petter Allvin
petter.allvin@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista