Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Lönsamt med satsningar på ungdomar

Publicerat söndag 19 oktober 2008 kl 16.45

Det är stora skillnader på hur mycket kommunerna satsar på barn och ungdomar och på att förebygga missbruk och kriminalitet. Socialstyrelsen håller just nu på med en undersökning av vilka satsningar som görs. Vissa kommuner har kommit långt och i andra går det trögt.

Det finns flera skäl till skillnaderna, säger Karin Mossler, chefsekonom för socialtjänstfrågor på Socialstyrelsen.

– Dels måste man ha en politisk vilja att jobba med de här frågorna. Sedan måste socialtjänst och andra som är inblandade också ha resurser att jobba långsiktigt för på kort sikt tar det tid och kostar lite mera att göra på ett nytt sätt och utveckla metoder för det, säger Karin Mossler.

På längre sikt lönar det sig många gånger om, enligt tidigare undersökningar från Socialstyrelsen. Man räknar med att en ung person som börjar missbruka och begå brott kostar samhället 15 miljoner kronor i till exempel sjukvård, rättegångskostnader och skadegörelse. Därutöver kommer bidrag och uteblivna skatteintäkter för att han eller hon inte kan försörja sig själv.

Om man istället satsar 15 miljoner kronor på förebyggande arbete kan det till exempel räcka till att nästan 7 000 barns föräldrar får föräldrautbildning i hur de ska bli bättre på att bemöta sina barn och minska risken för att barnen blir kriminella.

– Och om ett enda barn räddas har samhället gått med vinst. Vad vi vet är att tidigt föräldrastöd är en av de mest kostnadseffektiva insatserna, och att man ser till och med efter 20 år skillnad på de barn och unga som har fått stöd och de som inte har fått det, säger Karin Mossler.

Faktorer som kan öka risken för kriminalitet är om barnen växer upp i fattigdom, om föräldrarna missbrukar och om de är stökiga i förskolan och skolan. Därför är det viktigt att väga upp det med bra skolor och förskolor, kuratorer och fritidsverksamhet.

Carin Götblad som är länspolismästare i Stockholm har ett tydligt exempel på att det lönar sig för kommunerna att satsa på fritidsgårdar. På de ställen där fritidsgårdarna stängt under loven har det blivit en explosionsartad ökning av antalet skolbränder.

– Det är ju hundratals miljoner för samhället som brinner upp. Då har polisen kontaktat kommunerna som öppnat fritidsgårdarna och det har räckt, bränderna har i ett slag halverats.

Vad kan kommuner mer göra för att förebygga ungdomskriminalitet?

– Se till att det finns människor som jobbar gentemot polisen, till exempel fältassistenter, att vuxna rör sig ute bland ungdomar och att man fångar upp ungdomar som är på väg, säger Carin Götblad.

Gunilla Österlund
gunilla.osterlund@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".