1 av 4
Klicka för grafik!
2 av 4
Yoichiro Nambu. Foto: University of Chicago.
3 av 4
Makoto Kobayashi. Foto: KEK, Japan.
4 av 4
Toshihide Masukawa. Foto: Scanpix.

Årets Nobelpris i fysik delas av tre

Årets Nobelpris i fysik går till Yoichiro Nambu, Makoto Kobayashi och Toshihide Masukawa. De får priset ”för upptäckten av ursprunget till det symmetribrott som förutsäger att naturen måste ha minst tre familjer av kvarkar”, enligt motiveringen.

Pristagaren Makoto Kobayashi fanns med på en telefonlänk under den presskonferens som Kungliga Vetenskapsakademien höll i samband med tillkännagivandet. Han kände sig omtumlad men mycket hedrad, berättade han.

– Det är en stor ära! Först kunde jag inte tro att det var sant, sade Kobayashi. Jag väntade mig absolut inte att få priset. Jag vet inte ens hur jag ska förklara min reaktion. Det är chockerande nyheter.

Björn Jonsson, professor i fysik, och medlem av Nobelkommittén försöker förklara Yoichiro Nambus upptäckt.

– Om man sitter runt ett middagsbord med servetter mellan varje person, och funderar vilken som är min servett, så vet man ju inte det. Men om någon är djärv nog att ta sin servett. Då vet alla vilken servett som tillhör vem. Alltså har man brutit symmetrin. Då har man ett ordnat system. Det är mekanismen för det som Yoichiro Nambu har upptäckt, säger han.

Makoto Kobayashi och Toshihide Masukawa är japaner medan Yoichiro Nambu är amerikansk medborgare.

Yoichiro Nambu är född 1921 och professor emeritus vid Enrico Fermi Institute vid University of Chicago, USA.

Makoto Kobayashi är född 1944 och professor emeritus vid High Energi Accelerator Research Organization (KEK) i Tsukuba i Japan.

Toshihide Masukawa är född 1940 och professor emeritus vid Yukawa Institute for Theoretical Physics vid universitetet i Kyoto, Japan.

Yoichiro Nambu formulerade redan 1960 sin matematiska beskrivning av spontana symmetribrott inom elementarpartikelfysiken. Hans teorier genomsyrar partikelfysikens i dag mest framgångsrika teori, standardmodellen.

I den förenas alla materiens minsta byggstenar och tre av naturens fyra krafter i ett enda teoribygge, skriver Nobelkommittén i sin sammanfattning.

De symmetribrott som Makoto Kobayashi och Toshihide Maskawa beskriver kom som en total överraskning när de först uppenbarade sig i partikelexperiment 1964. Japanerna lyckades inordna symmetribrottet i ramarna för standardmodellen, men de fann att modellen måste utökas till tre kvarkfamiljer. Först på senare år har man fullt kunna bekräfta deras upptäckt.

Ett symmetribrott liknande det som pristagarnas forskning handlar om ligger bakom världsalltets uppkomst i Big bang för 14 miljarder år sedan. Exakt hur det hela gick till är fortfarande ett mysterium.

Kanske kan den nya partikelacceleratorn vid Cern i Genève ge nya ledtrådar den den gåtans lösning, skriver Nobelkommittén.

Pristagarna har kommit med kunskaper som gett en djupare förståelse för vad som händer djupt inne i materiens minsta vrår, skriver kommittén vidare.

Efter Big bang skapades lika mycket materia som antimateria, och de båda borde då ha utplånat varandra. Men uppenbarligen skedde ett symmetribrott, ett litet avsteg från den perfekta symmetrin. Materien ”vann” hårfint över antimaterien och blev därmed frön till hela vårt universum.

Men vad som ligger bakom den typen av symmetribrott är fortfarande en stor gåta och ett aktivt forskningsområde, konstaterar kommittén.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".