Unga ensamföräldrar ofta fattiga

Många ensamstående unga föräldrar har problem med ekonomin. Tre av fyra har så låga inkomster att de räknas som fattiga och deras situation har försämrats kraftigt de senaste åren, visar nya siffror från Ungdomsstyrelsen.

Natalie från Växjö är 19 år och har ensamt ansvar för sin son.

– Det är väldigt jobbigt för att jag och min son bor hemma hos min mormor nu och försöker hitta lägenhet, och lägenhet får man inte om man inte har bra inkomst.

Natalie fick sin son för 7 månader sedan och lever nu på föräldrapenning och socialbidrag. Hon slutade skolan efter högstadiet och började arbeta istället, men just nu har hon inget jobb.

I Sverige finns runt 10 000 ensamstående föräldrar under 25 år och 72 procent är fattiga enligt EU:s sätt att mäta. Omräknat till svenska förhållanden betyder det att de tjänar mindre än 13 400 kronor per månad före skatt. Till det kommer sedan några tusenlappar i underhållsstöd och  bidrag. Bland befolkningen som helhet är det 12 procent som lever under de förhållandena.

Ceres Sandström är socialsekreterare i Rinkeby i Stockholm och möter många unga mammor som inte kan försörja sig. Gemensamt för nästan alla är att de har haft svårt att komma in på arbetsmarknaden efter att barnet fötts.

– Man kanske är borta ett år från arbetet eller mer och får ett hål i sin cv, kanske man aldrig ens hunniti att börja arbeta innan man får barn, säger Ceres Sandström.

Många av de unga mammor som kommer till Ceres Sandström är stressade och deprimerade på grund av sin svåra ekonomiska situation.

– De känner att de har ett ansvar för barnet men inte möjligheter att ta hand om och försörja det.

Ekonomin för unga ensamstående föräldrar har blivit allt sämre under 2000-talet visar Ungdomsstyrelsens undersökning. 2001 var det en femtedel som levde under fattiga förhållanden.

Försämringen beror på att unga överlag har det hårdare idag, med bland annat högre arbetslöshet och stora svårigheter att få bostad, men unga föräldrar drabbas extra hårt, säger generaldirektören för Ungdomsstyrelsen Per Nilsson.

– Framför allt beror det på att de har oavslutade studier. Varje steg i utbildningsstegen som man lägger bakom sig fungerar som ett filter eller skydd mot ett framtida utanförskap.

Natalie tror ändå att hennes situation kommer att förbättras så fort hon kan komma igång och söka jobb. Men hon tycker det är jobbigt att hon inte kan ge sin son den ekonomiska trygghet som många andra barn får.

– Man har så lite pengar att man inte kan lägga undan eller spara några pengar till sitt barn. De som har pengar gör det, så att barnet har ett sparkonto som de kan få när det blir 18. Det hade jag velat göra åt min son, säger Natalie.

Petter Alvin
petter.allvin@sr.se

Lars-Peter Hielle, P3 Nyheter
lars-peter.hielle@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista