Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Verkstadsjobben flyttar till låglöneländer

Varslet från Volvo tidigare i veckan var bara början. Inom de närmsta åren kommer omkring 40 procent av jobben inom verkstadsindustrin att ha försvunnit från Sverige. Det visar en ny rapport från regeringens Globaliseringsråd.

Enligt Pontus Braunerhjelm vid Globaliseringsrådet kommer jobben inom fordonsindustrin att flytta från Sverige till låglöneländer.

– Bilar är en sådan sektor, det finns andra inom verkstadsindustri, det finns en del inom elektronik också. Utvecklingen påbörjar redan nu, det kanske är det vi ser nu, säger Pontus Braunerhjelm.

Pontus Braunerhjelm menar att Volvos varsel i Västsverige häromdan är början på de effekter globaliseringen ger de närmsta åren.

– Det är delvis en konjunktureffekt men det finns också en struktureffekt, är det verkligen sådan produktion som de traditionella industriländerna har någon fördel i, säger Pontus Braunerhjelm.

Det är forskare vid Handelshögskolan i norska Bergen som för svenska regeringens globaliseringsråd har gjort en prognos över hur globaliseringen påverkar Sveriges arbetsmarknad fram till år 2015. I rapporten, som publiceras inom kort, har forskarna kommit fram till att länder som Kina och Indien kommer att ta över stora delar av traditionell industri.

Man får alltid ta de här siffrorna med en nypa salt när det är prognoser, men enligt deras bedömning handlar det om 35 - 40 procent som kommer att utlokaliseras till så kallade nya länder i den globala ekonomin, säger Pontus Braunerhjelm.

Men facket är skeptiskt till prognosen. Ola Asplund är IF Metalls utredningschef. Han menar att Sverige är ett av de starkaste länderna i Europa inom fordonsindustrin och tror inte att det kommer bli någon massflykt av industrijobben.

– Det behöver inte alls bli så på bred front, det tror jag inte att vi kan förutse. Det finns också exempel på att företag har förhastat sig och flyttat produktionen utomlands men där man så småningom kommer underfund med att det är fler faktorer än rena lönekostnader.

– I slutändan är det ändå totalproduktiviteten som räknas. En viss återflyttning har till och med skett. Men det krävs också att vi gör saker för att förbättra konkurrensläget och förbättra industrins utveckling i olika avseenden, säger Ola Asplund.

Pontus Braunerhjelm, som också är chef för Forum för småföretagsforskning, menar att förlusten av hundratusentals industrijobb i själva verket skulle kunna vara en stor vinst. Men det är om Sverige lyckas få andra branscher att växa.

– Sverige måste möta det här med att bygga upp en omställningskapacitet som är betydande, att slussa in människor i sådana näringar och branscher som växer för sådana kommer det alltid att finnas. Många av dem kommer att återfinnas inom tjänstesektorerna, säger Pontus Braunerhjelm.

Tror du att vi klarar det?

– Vi måste klara det, så jag tror givetvis att vi klarar det, säger Pontus Braunerhjelm.

Catarina Friskman
catarina.friskman@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".