1 av 3
Åsnekärra är det vanliga transportmedlet på landsbygden i det fattiga södra Xinjiang Foto: Hanna Sahlberg/SR.
2 av 3
3 av 3

Tvångsarbete i isolerad kinesisk provins

Den kinesiska statens utvecklingspolitik i regionen Xinjiang i nordvästra Kina döljer tvångsarbete, och riskerar att öka konflikten med områdets muslimska, turkisktalande befolkning, uigurerna. Enligt de kinesiska myndigheterna i regionen kommer 1,2 miljoner uigurer att engageras i ett så kallat ”arbetsöverföringsprogram” i år.

Men arbetare som deltar i programmet berättar att de under hot tvingas att jobba på kinesiska bosättningars plantager i Xinjiang.

– De tvingar oss att plocka bomull på den kinesiska bosättningen. Om bosättningen inte får in sin skörd i tid blir bomullen förstörd, men de tänker inte på våra intressen, berättar Ahmedjian, en uigurisk bonde som skickades som bomullsplockare på en kinesisk bosättning förra året.

Varje år måste hälften av familjerna i den här byn nära staden Aksu skicka en person till bosättningen som är en del av den kinesiska koloniseringen av Xinjiang. Många av familjerna tjänar knappast något på bomullsplockningen, och vissa är till och med tvungna att själva hyra in arbetskraft för att ersätta den de förlorar.

Bland uiguriska bönder är tvångsarbetet en källa till missnöje.  Det bekräftar att utvecklingen i Xinjiang sker helt på kinesiska villkor. Fram till 1950-talet fanns bara sex procent hankineser i Xinjiang, medan majoriteten var turkisktalande muslimska uigurer. Sedan dess har den kinesiska bosättningspolitiken och den massiva inflyttningen av hankineser gjort att uigurerna har marginaliserats.

Enligt kinesiska myndigheter är bomullsplockningen en del av ett stort projekt som ska hjälpa uigurer att få arbete. Men bonden Ahmedjian anser att arbetet han tvingas utföra på den kinesiska bosättningen i närheten är ytterligare en metod Kina använder för att krossa uigurernas motstånd mot det kinesiska styret.

I år försökte en grupp i byn att slippa tvångsarbetet, men myndigheterna hotade då att konfiskera deras mark.

– Om bönderna här skulle bli fria skulle skulle de inte lyda den kinesiska regeringen, men arbetet de tvingas till gör dem trötta så att de inte orkar göra motstånd, säger Ahmedjian.

Hanna Sahlberg, utanför Aksu, i Xinjiang
hanna.sahlberg@sr.se

Fakta: Arbetsprogram

Enligt en rapport från kinesiska myndigheter i Xinjiang åkte 774 200 personer från södra Xinjiang ut för att arbeta i regeringens regi 2007. De flesta var uigurer. Deras arbete drog in cirka 1,6 miljarder kronor. I år planerar man att öka antalet i det så kallade ”arbetsöverföringsrogrammet” till 1,2 miljoner.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".