Anders Perklev

Förslag på skärpta straff för våldsbrott

Uppdaterad 15:43
Genom att domstolarna ska ta hänsyn till fler omständigheter ska grova våldsbrott leda till längre straff än de gör i dag. Det föreslår riksåklagare Anders Perklev som på onsdagen överlämnade sin utredning till regeringen.

– Det innebär att man för de allvarligaste våldsbrotten inte ska lägga sig på minimi i straffskalan som utgångspunkt, utan att man ska beakta om det finns försvårande eller förmildrande omständigheter och låta det få genomslag på straffet, säger utredare Anders Perklev.

Enligt utredningen ska domstolarna till exempel lägga större vikt vid om brott varit särskilt hänsynslösa, planerade under längre tid, eller ha varit riktade mot någon som är skyddslös. I dag lägger sig domstolarna oftast i den lägre delen av straffskalan när man dömer ut straff.

Som exempel är det genomsnittliga straffet i dag lite mer än ett och ett halvt år, medan straffskalan går upp till tio år.

Utredare Anders Perklev säger så här om effekten av utredningens förslag.

– Jag tror att vi får ett högre genomsnittsstraff för allvarliga våldsbrott och kanske främst för misshandel.

Utredaren har inte funnit några belägg för att de grova våldsbrotten blivit fler eller att hårdare straff skulle leda till minskad brottslighet. I stället förklaras förslagen med att straffen ska stå i proportion till brotten.

Justitieminister Beatrice Ask, som tog emot utredningen på onsdagen, ställer sig positiv till den föreslagna linjen.

– Det är ingen tvekan om att till exempel grov misshandel är ett väldigt allvarligt brott och att man i dag dömer till relativt korta straff, trots att det för en del människor handlar om livslånga trauman eller handikapp som följd av brottet, säger Beatrice Ask.

Utredare Anders Perklev föreslår också att domstolarna ska döma den som återfaller i liknande brott till strängare straff på ett mer konsekvent sätt än vad som sker i dag.

Om det här bli verklighet kommer Kriminalvården, enligt utredarens beräkningar, behöva 500 miljoner kronor extra om året. Justitieminister Beatrice Ask ser kostnadsökningen som naturlig.

– Det är klart att om man förlänger straffen för till exempel grov misshandel och en del andra brott så får det konsekvenser inom kriminalvården och det måste hanteras, säger Beatrice Ask.

Henrika Åkerman
henrika.akerman@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".