Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Riksdagen klubbar ny avlyssningslag

Publicerat tisdag 21 oktober 2008 kl 16.58
Lagen föreslås till en början gälla fyra år. Foto: Foto: Henrik Montgomery/Scanpix.

Säkerhetspolisen, Säpo, ska i framtiden lättare kunna använda avlyssning i bekämpningen av samhällsfarlig brottslighet. Det väntas riksdagen klubba i morgon, onsdag, med stor majoritet. Men det kommer kritik mot lagen.

Till största delen bygger onsdagens väntade beslut på en lagstiftning som har använts i Sverige enda sedan 1952, och som har förlängts ett år i taget. Nu ska den förlängas i fyra år för att senare kunna permanentas.

En som är mycket kritisk till lagen är Janne Flyghed, professor i kriminologi vid Stockholms universitet.

– Den inrättades 1952 i en väldigt speciell, exceptionell utrikespolitisk situation under kalla kriget. Vi hade ett antal spionerifall i Sverige och det var det som var motivet. Man återupprättade en del av de väldigt kraftiga tvångsmedelslagarna från andra världskriget. Men då det var ett så gravt ingrepp i svensk rättstradition, i synnerhet i fredstid, skulle det här endast vara en ettårig lagstiftning som skulle tas om av riksdagen varje år, säger Janne Flyghed.

Men nu handlar det om fyra år och tanken är att lagen ska permanentas efter ytterligare utvärdering. Dessutom får Säpo utvidgade befogenheter när det gäller tre olika brott. Det handlar bland annat om finansiering av terrorverksamhet.

Den nya lagen stöds av både allianspartierna och av socialdemokraterna. Men Janne Flyghed tycker att det är en dålig idé att permanenta lagen.

– Jag tror att det kan ge en falsk trygghetskänsla. Jag tror att man ska vara väldigt övertygad om att det här är effektiva medel, man ska definitivt inte införa grava kränkningar i integriteten om man inte vet att det har någon effekt på det fenomen man säger sig vilja bekämpa, säger Jan Flyghed.

Det kan tyckas märkligt att det här förslaget har gått igenom hela det demokratiska systemet utan att uppmärksammas, innan tidningen Journalisten på tisdagsmorgonen publicerade en artikel i ämnet. Men i morgon, onsdag, är det dags för riksdagsledamöterna att klubba beslutet, och Janne Flyghed ger dem råd inför omröstningen.

– Jag tycker att de ska fråga sig själva den fundamentala frågan som var så väldigt på tapeten i samband med FRA-lagen: Har jag underlag för att fatta det här beslutet som gör att jag nu kränker personlig integritet på ett sätt genom att permanenta den här lagen? Har jag belägg för att det här är effektivt mot de medel man menar sig vilja komma åt? Är svaret ja ska man rösta ja, men är man osäker skulle jga rösta nej, säger Jan Flyghed.

Ci Holmgren
ci.holmgren@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".