Skolor inte anpassade till rörelsehindrade

Många barn med rörelsehinder diskrimineras i skolan, bland annat för att lokalerna inte är anpassade för dem. Det skriver flera organisationer i en ny rapport som är samstämmig med en tidigare undersökning från Skolverket.

Åsa Sandvalls son har en muskelsjukdom. Han behöver ofta använda rullstol, men det har hans skola inte tagit någon hänsyn till.

– Trots att han har gått där i fyra-fem år finns det fortfarande inga dörröppnare in och ut ur skolan. Gympasalen ligger tre våningar upp och det finns ingen hiss. När han har klättrat uppför de här tre trapporna är han helt slut, så han behöver inte ha någon gympa då inte, säger Åsa Sandvall.

Åsa Sandvalls son är 13 år och går i åttan på en skola i Stockholm. Han har en muskelsjukdom som gör att han behöver hjälp med vardagliga saker som att klä på sig, bära skolväskan och plocka upp skolböckerna. Inomhus kan han gå med hjälpmedel men utomhus använder han rullstol. Eftersom stora delar av skolan inte e anpassad för honom får han svårt att vara med de andra eleverna, han hinner till exempel sällan ut på rasterna säger Åsa Sandvall:

– Det är dåligt att inte få vara med på rastwerna när mycket av det sociala samspelet sker och man hittar kompisar och så. Man blir ju utanför.

Det är många barn med rörelsehinder som upplever samma problem. I en rapport från flera organisationer bland andra Rädda Barnen har ett representativt urval på 470 elever med rörelsehinder från grundskolor i 40 kommuner över hela landet tillfrågats om sin situation. Hälften säger att skolornas lokaler inte anpassats efter deras behov. Lika många upplever att lärarna inte har tillräckliga kunskaper om deras funktionsnedsättning. En tredjedel tycker inte att de får tillräckligt med hjälp för att kunna hänga med på lektionerna.

Enligt Christina Wahlund Nilsson som har hand om skolfrågor på Rädda Barnen visar undersökningen att många kommuner bryter mot lagen.

– Enligt skollagen så har alla barn rätt till stöd i undervisningen. De har rätt till hjälpmedel och till anpassade skollokaler. Menm tillämpningen av lagarna rimmar inte alltid med ambitionerna.

Christina Wahlund Nilsson vill satsa på mer utbilding av lärarna och återinföra det statliga stöd till elever med svåra funktionshinder som togs bort för 15 år sedan. Åsa Sandvall tror också att många av bristerna beror på att skolorna inte har råd:

– Det kostar pengar att bygga en hiss. Det kostar pengar att skotta hela skolgården så att det går att köra rullstol där och inte bara en smal gång fram till en dörr som ändå inte går att öppna. Det kostar pengar men vi måste ha de pengarna om vi ska ha ett samhälle för alla, säger Åsa Sandvall som har en son med muskelsjukdom.

Petter Allvin
petter.allvin@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".