Få i kabinen klimatkompenserar. Foto: Lars Pehrson/Scanpix.

Få är intresserade av klimatkompensation

Allt färre privatpersoner kompenserar för sina koldioxidutsläpp trots häftiga diskussioner om klimatpåverkan. Inom charterbranschen prövas nu en ny modell för att få in klimatpengar från resenärerna.

– Första steget tycker jag var ett fiasko. Det var väldigt få som i verkligen valde att klimatkompensera, säger Fritidsresors miljö- och informationsansvariga, Lottie Knutson.

I genomsnitt släpper varje svensk ut sex ton koldioxid per år. Man kan köpa kompensationen hos ett företag eller organisation, till ett pris mellan 100 och 400 kronor per ton. Pengarna går då till olika FN- eller EU-projekt för renare miljö, oftast i utvecklingsländer.

Enligt Bengt Boström på Energimyndigheten beror det låga intresset dels på att medierna inte längre uppmärksammar ämnet, dels på aktörerna själva.

– Det kom ju många erbjudanden om klimatkompensation som kanske inte var helt seriösa. Det var många aktörer som kom in på den här marknaden och som levererade produkter som inte var så bra i alla avseenden.

Ett företag som helt gett upp hoppet om klimatkompensering är oljebolaget Statoil. Även där hoppades man på sina kunder, men resultatet har fått företagets affärutvecklingsansvarige, Henrik Grenet, på helt andra tankar.

– Vi som oljebolag framstår kanske inte för många som den mest naturliga partnern i den här typen av initiativ, säger Henrik Grenet.

En aktör som Henrik Grenet hänvisar till är Svenska Naturskyddsföreningen. Men organisationens generalsekreterare Svante Axelsson är helt emot kompenseringstanken.

– Risken är, och det har vi varnat för hela tiden, att man hoppar över hemläxan, hoppar över livsstilsförändringen, hoppar över att byta till smart bil och bara kompenserar i stället. Då blir det här ett slags avlatsbrev och då blir det ett problem för då sänks det egna ansvaret på hemmaplan. Man försöker bara tvätta rent sitt utsläpp, säger Svante Axelsson, generalsekreterare på Svenska Naturskyddsföreningen.

Svante Axelsson föreslår att att man hellre köper och klipper av utsläppsrätter inom EU:s handelssystem. Men han medger också att även deras försäljning av utsläppsrätter minskat.

Fritidsresor har nu gått vidare med ett nytt projekt som deras resenärer kan vara med och bidra till, om än inte helt frivilligt. När en resa köps på internet är det redan ifyllt att man betalar fem kronor till Fritidsresors klimatprojekt.

Kunden måste alltså aktivt välja bort att inte betala. Å andra sidan, för varje femkrona som kunden skänker, bidrar företaget med lika mycket. Men den här metoden är tillåten bara i Sverige och Norge. I länder där kunden väljer själv är inte resultatet så imponerande.

– I Danmark får man inte ha en sådan så kallad negativ avtalsbindning så att där måste du själv klicka i och likadant i Finland, säger Lottie Knutson.

Går det lika bra i de olika länderna?

– Allra bäst går det i Sverige och i Norge, där du har det förifyllt, säger Lottie Knutson, miljö- och informationsansvarig på Fritidsresor.

Zana Schiroyi
zana.schiroyi@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista