Färre rymmer.

Färre rymmer från svenska fängelser

Aldrig förr har så få rymt från svenska fängelser. Så här långt i år har bara en fjärdedel så många rymningar skett jämfört med för fem år sedan. Enligt Kriminalvården är det ett medvetet säkerhetsarbete som ligger bakom.

Det är framför allt på de så kallade öppna anstalterna, utan murar och staket, som minskningen märks. Jan Danielsson är chef för den öppna anstalten Rödjan utanför Mariestad.

– Det är ganska ovanligt, vi har haft två stycken i år hittills, säger han.

Så det var fler som rymde förr?

– Hos oss var det fler som rymde, vi hade mycket korttidare och missbrukare här.

Precis som på Rödjan på åkrarna utanför Mariestad märks effekten av Kriminalvårdens säkerhetsarbete tydligt på landets anstalter.

Hittills i år har 43 personer rymt i Sverige, fem från slutna anstalter och 38 från öppna. Det kan jämföras med 2003 då den totala siffran låg nära 280 rymningar, en mycket kraftig nedgång på fem år alltså.

Medan mycket av fokus legat på de ofta spektakulära, men relativt få rymningarna från de stora fängelserna så är det just de öppna anstalterna med sin avsaknad av murar och stängsel som normalt stått för de stora rymningstalen. När därför säkerhetsarbetet satt fart här så ger det också effekt i statistiken.

Framför allt handlar det om bättre planering där rätt typ av fångar, de som är motiverade och inte har missbruksproblem, sätts på öppna anstalter. Det säger Johan Molinder som är säkerhetsexpert på Kriminalvården.

– Det finns ett helt annat arbetssätt med helt andra rutiner. Exempelvis handlar det om säkerhetsbedömningar där man bedömer de intagna, risken för avvikelser, rymning, ordningstörning och så vidare. Gör man det initialt innan en placering blir man inte ens placerad på en öppen anstalt. Så det stora arbetet görs ju innan man kommer ut på anstalt, säger han.  

Enligt Kriminalvården underlättas också arbetet med riskbedömningar av att det inte är så trångt i dag på anstalterna, för några år sedan fick man ofta bara ta första bästa plats som var ledig. Men sedan har även underrättelsearbetet förbättrats och personalen blivit bättre på att se om en intagen till exempel mår sämre och kanske måste in på en sluten anstalt en tid för att inte riskera en rymning.

På Rödjan utanför Mariestad kan Jan Danielsson konstatera att arbetet lett till att man i dag har mer motiverade intagna, ofta långtidsdömda som placeras här som ett led i utslussningen, men helt kan man aldrig gardera sig menar han.

– De som rymmer, de rymmer när det händer något akut på hemmafronten. Tjejen gör slut och man får inte tag på henne på telefon, och då blir man desperat och ska fixa till det. Men de allra flesta kommer tillbaka sedan, men då får man inte vara kvar här förstår, säger han.  

Daniel Rundqvist
daniel.rundqvist@sr.se

Jakob Kindesjö, SR Östergötland
jakob.kindesjo@sr.se 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".