Det ska gå bättre att komma åt miljöbovar.

Åklagarkammare för miljöbrott inrättas

Riksåklagaren har beslutat att inrätta en nationell åklagarkammare för att bekämpa miljöbrott och arbetsmiljöbrott. I dag finns cirka 25 miljöåklagare i 14 olika städer. Beslutet innebär att miljöåklagarna får en central ledning och syftet är att bekämpningen av miljöbrott ska bli effektivare.

– Vi tror att man med en sådan här lösning kan få en bättre stuvning och samordning av miljöbrottsresurserna i landet, och därmed få ett bättre resursutnyttjande, säger Anders Perklev, riksåklagare.

Detta är en sedan länge efterlängtad reform bland landets miljöåklagare. De har samfällt krävt en förändring av organisationen för att bekämpa miljöbrott. En av miljöåklagarna är Christer Jarlås i Östersund.

– Det var på tiden att beslutet kom, vi har ju väntat ganska länge på det vi miljöåklagare sedan vi föreslog det här första gången, säger han.

För närvarande lyder miljöåklagarna under 14 olika åklagarkammare, nu kommer miljöåklagarna att få en central ledning, säger Anders Perklev.

– Nu samordnas alla miljöåklagare under en gemensam ledning vilket innebär större flexibilitet hur man använder den här kompetensen, säger han.

Miljöåklagarna har ju klagat över att de rycks undan till en massa andra typer av brott, kommer man nu att ha större möjlighet att koncentrera sig på just miljöbrott och arbetsmiljöbrott?

– Ja, det kan man räkna med. Nu fredas ju de här resurserna för just miljöbrott och arbetsmiljöbrott.

Att miljöåklagarna nu får ägna sig åt miljöbrotten, som de är speciellt utbildade för är den största vinsten med den nya reformen, anser Christer Jarlås.

– Det är ju hela tanken bakom att den här kammaren bildas, så att de utsedda miljö- och arbetsmiljöåklagarna ska få arbeta huvudsakligen med de brotten och inte med en massa andra saker. Så att hela tanken är ju att det ska bli bättre än vad det har varit helt enkelt, säger han.

Riksåklagaren tillsätter nu en arbetsgrupp, som ska förbereda förändringarna inför årsskiftet. Och riksåklagaren tror att detta ska leda till att man kommer att lyckas bättre med att beivra miljöbrott.

– Det här är ju en satsning på miljöbrottsbekämpningen, det innebär ett bättre resursutnyttjande och därmed att vi kan åstadkomma mer med de resurser vi har, säger han.

Ingrid Gustavsson
ingrid.gustavsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista