Skadestånd efter lärarattack överklagas

En skolpojke i Uppsala som angreps av sin lärare med en spånsug på en slöjdlektion får 5 000 kronor i skadestånd. Svea hovrätt gick därmed emot Barn- och elevombudet, BEO, som krävt 25 000 kronor. Domen ger en viktig signal till alla skolhuvudmän.

Det är det första BEO-fall som prövats i domstol och gått till högre instans. Svea hovrätt fastställde i och med dagens utslag domen i tingsrätten.

Barn- och elevombudet Lars Arrhenius kommer med stor sannolikhet att överklaga hovrättens dom.

– Vi kommer med stor sannolikhet att överklaga den här domen till Högsta domstolen. Fallet är principiellt viktigt. Den här lagstiftningen tillkom av det skälet att barn och elever utsätts för kränkningar i stor omfattning. Så har det varit under lång tid.

Hovrättens dom har varit principiellt viktig för tolkningen av den nya lagen mot diskriminering av barn- och elever i skolan. Enligt lagen ska högre skadestånd utkrävas i fall där elever utsätts för diskriminering. Men enligt BEO Lars Arrhenius tolkning av lagen ska ”kränkande behandling” jämställas med diskriminering, något som Hovrätten inte gjort.

– Min uppfattning är att kränkningar, mobbning i skolan är ett mycket stort problem och om vi vill komma till rätta med det problemet så måste de här skadestånden ligga i samma nivå som i fall av diskriminering. När ett barn blir utsatt så mår man dåligt, oavsett om det är på grund av diskriminering eller pga att man blir kränkt av andra orsaker.

Det var i maj 2006 i en skola i Uppsala som den då 13-årige eleven kastaedes upp på ett bord av en lärare som blev arg för att pojken lekte med en dammsugare. Med en spånsug dammsög läraren pojken i ansiktet och enligt pojkens uppgifter även i munnen.

Pojken ansåg att det hela var mycket obehagligt. Han kände sig kränkt och hade mardrömmar. Han var rädd och vågade inte gå till skolan.

Pojkens föräldrar anmälde kränkningen till Barn- och elevombudet som krävde 25 000 kronor i skadestånd. Uppsala kommun ville inte betala mer än 5 000 kronor, eftersom skadeståndet hade stannat på den nivån om pojken hade drivit ett brottmål för ofredande.

Men BEO Lars Arrhenius anser att lagen har en dubbelfunktion, dels förhindra kränkning och dels kompensera de som blivit utsatta. Under 2007 fick Barn- och elevombudet in omkring 450 anmälningar och över 30 procent av handlade om vuxnas kränkningar mot elever. Därför måste den nya lagen avskräcka.

– Då måste det vara högre skadestånd. Det måste svida lite för kommunerna om man inte följer lagstiftningen, säger Lars Arrhenius, Barn- och Elevombud på Skolinspektionen.

Lärarförbundets förbundsjurist Karin Ernfors vill liksom Lars Arrhenius att kränkande behandling likställs med diskriminering. Men däremot tror hon inte att högre skadestånd skulle påverka arbetet mot kränkningar i ute i skolorna.

– På kort sikt har den nog inte så stor betydelse, för att skolorna tar det här på största allvar. Det gör man redan idag. Lagen har fått effekt, det tror vi. Och det är bra, säger Karin Ernors, förbundsjurist på Lärarförbundet.

Zana Schiroyi
zana.schiroyi@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".