Nya regler kan skrämma bort vittnen

Den nya domstolsreformen som börjar gälla vid månadsskiftet kan innebära att fler vittnen skräms till tystnad, enligt jurister. En ny regel i den omfattade reformen ger nämligen rätten möjlighet att avvisa vittnen som bevis om de uteblir.

– Det här är inspelningskameran. Den följer då förhörspersonen om man sitter som tilltalad eller vittne eller åklagare, säger administratören Louise Hallquist som visar den nya rättssalen vid Stockholms tingsrätt. 

Reformen som fått namnet ”en modernare domstol” märks kanske mest just nu på all teknik som införskaffats runt om i landet för att videofilma alla tingsrättens förhör. Anledningen till det är bland annat att vittnen inte ska behöva kallas igen om målet tas upp i hovrätten.  

Reformen är omfattande och handlar till stor del om just detta, att effektivisera rättsprocessen och göra den snabbare. Därför blir det nu också möjligt att avvisa bevis, såsom ett vittnesmål, om det innebär att det försenar processen. Risken med det här är att det därmed kan löna sig att hålla vittnen borta.  

– En risk är ju givetvis att det så att säga lönar sig att inte komma till rätten när man är kallad som vittne, i den meningen att rätten har den här utökade möjligheten att avvisa den här bevisningen. Och då skulle det möjligen kunna leda till detta. Det är ju ett av de problem som man har att ta ställning till här i ett större perspektiv, säger Anne Ramberg, generalsekreterare vid Advokatsamfundet. 

Vittnen som inte dyker upp till förhör i tingsrätten av olika anledningar är vanligt förekommande idag och ett kostsamt problem, enligt Domstolsverket. 

Exakt hur många av dessa som uteblir det på grund av hot är svårt att säga, men man vet att det ökar. På tio år har antalet domar för övergrepp i rättssak fördubblats. Ett brott som alltså innebär att man till exempel genom hot får en person att hålla tyst om något brottsligt. 

Hans Klette, ordförande för Brottsofferjourernas riksförbund och tidigare professor i straffrätt vid Lunds universitet, håller med om att risken nu finns med den nya regeln, att fler kan välja att skrämma vittnen till tystnad. Han understryker därför vikten av att informera om de möjligheter som finns för vittnen i dag att känna sig säkrare.  

– Man kan använda sig av röstförvrängning så att inte rösterna kan identifieras. Så det finns redan sådana här möjligheter, men man måste alltså informera de hotade vittnena och målsägande innan, säger Hans Klette.  

Men bara det går att belysa att ett vittnes frånvaro kan bero på hot eller liknande, tror kammaråklagare Eva Thunegard att rätten inte kommer att avvisa vittnet som bevis. 

– Vi kan ju då till exempel ta hjälp av polisen och undersöka varför vittnet inte går att få tag på. Får man då reda på att det här vittnet till exempel blivit hotat eller skrämt och inte medverkar, då är det ett skäl som rätten förstås ska beakta innan man avvisar ett sådant här bevis, säger Eva Thunegard.

– En sådan omständighet tycker jag borde tyda på att man inte borde avvisa det som bevis, men vi vet ju inte. Det här är alldeles nytt och vi har inte sett det tillämpas ännu.

Marcus Eriksson
marcus.eriksson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".