1 av 2
Tensta i norra Stockholm. Arkivfoto: Karin Malmhav/Scanpix.
2 av 2
Barbro Engman

Ovanligt höga hyreskrav nästa år

De kommunala bostadsbolagen kräver ovanligt höga hyreshöjningar för nästa år. I snitt vill bolagen höja med nästan fem procent, många med betydligt mer. Det beror bland annat på finanskrisen och det osäkra ränteläget, enligt både bostadsbolagen och Hyresgästföreningen.

Finanskrisen sätter spår även på hyresmarknaden. De kommunala bostadsbolagen kräver ovanligt höga hyreshöjningar nästa år. Hittills har 35 av totalt 300 bostadsbolag kommit in med sina höjningskrav. Det har inte varit så här höga hyreskrav sedan 1990-talet, säger Hyresgästföreningens ordförande Barbro Engman. 

– De ligger på en ovanligt hög nivå. Många ligger runt fem, sex, sju och upp till tio procent, har vi sett. De motiverar väl det med en blandning av höjda taxor och avgifter, det osäkra ränteläget och den finansiella krisen, säger Barbro Engman. 


Årets hyror
i de allmännyttiga bostadsbolagen höjdes i snitt med 2,38 procent. På Sabo som organiserar allmännyttan säger man att hyreskraven för nästa år hittills ligger på 4,9 procent. Det är omkring 250 kronor mer i månaden för en trea.  

Men på sina håll ställs betydligt högre krav: Kalmar 10,6 procent, Knivstabostäder drygt 6 procent, Kristinehamn 7,6 procent. Men så här mycket brukar ju inte bolagen få ut efter förhandlingarna med Hyresgästföreningen.

Barbro Engman tycker att bolagen tar i mer än nödvändigt när de nu är osäkra. Det beror på finanskrisen.

– Absolut! Jag är alldeles säker på att man uppfattar att det finns väldigt många osäkra faktorer i den här omgången hyresförhandlingar jämfört med hur det brukar vara, säger Hyresgästföreningens ordförande Barbro Engman. 

På Sabo håller förhandlingsansvarige Roland Särnlind med om att hyreskraven är något högre i år. Han tror också att det kommer att sluta på en högre snitthöjning än årets 2,38 procent. 

Roland Särnlind håller med om att finanskrisen skapar osäkerhet för bostadsbolagen. 44 procent av Sabo-företagens lånestock har en kortare bindningstid än ett år och alltså mycket beroende av ränteläget. 

– Om man har räknat med en ränta på kanske 4,25 procent eller 4,75 procent, och det i praktiken idag är nästan 6 procent. Då är det klart att det slår hårt mot de som har mycket kort belåning, säger Roland Särnlind. 

Är det hyresgästerna som får betala det här till sist? 

– Ytterst blir det förstås så. Bostadsbolagen har ju inga andra intäkter än hyrorna, och det slår igenom på hyrorna då, säger Roland Särnlind, förhandlingsansvarig på Sabo. 

Lars-Erik Backman
lars-erik.l.backman@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".