I dag utser regeringen på egen hand Sveriges tyngsta domare. Foto: Bertil Ericson/Scanpix.
Förslag:

Regeringen ska inte utse domare i HD

Regeringen ska inte längre få utse domare i Högsta domstolen och Regeringsrätten på egen hand, erfar Ekot. Förslaget kommer från den statliga Grundlagsutredningen som presenteras på onsdagen och avsikten är att tydligare skilja mellan regeringens och domstolarnas makt.

I dag utser regeringen på egen hand Sveriges tyngsta domare, de som sitter i Högsta domstolen och Regeringsrätten. Grundlagsutredningen, som består av representanter för alla riksdagspartier är enig och vill nu ändra systemet.

I fortsättningen ska en tjänst först förklaras ledig. Sedan ska en nomineringskommitté med sex domare, en advokat och två personer som utses av riksdagen föreslå och rangordna lämpliga kandidater för uppdraget. Regeringen får därefter välja vilken av de föreslagna domarna som ska få tjänsten, enligt uppgift till Ekot.

Det har tidigare funnits kritik mot att regeringen med dagens system får för stort inflytande över domarkåren som ska tolka och i viss mån pröva de lagar som regeringen föreslår. Med dagens förslag ökar avståndet, eftersom regeringen inte längre kan bestämma vilka som är aktuella för uppdragen.

Enligt utredningen ska också svenska domare i fortsättningen få större makt att pröva om vanliga lagar stämmer överens med grundlagarna. Framför allt ska vanliga svenskar som hamnar i domstol, enklare kunna hänvisa till de fri- och rättighetsregler som finns i grundlagarna om det gynnar deras sak.

Domstolarna ska dessutom få ett nytt, eget kapital i regeringsformen för att markera hur viktiga de är och i fortsättningen ska bara en mindre krets domare, de som är ordinarie, få fatta beslut om att en domare ska sparkas från sitt uppdrag.

Men Grundlagsutredningen med representanter från alla riksdagspartierna som suttit sedan 2004, kommer också med andra förslag. Ett gäller den kommunala skatteutjämningen som kritiker hävdat strider mot grundlagen eftersom kommuner egentligen bara får ta ut skatt för att driva den egna kommunala verksamheten.

Nu ändras formuleringarna så att skatt också kan gå till utjämningssystemet. Men samtidigt omformas också skrivningarna om det kommunala självstyret så att förändringar av det inte får gå längre än nödvändigt.

Sedan tidigare är det känt att utredningen vill ändra reglerna för personvalet till riksdagen. I dag krävs det att någon kryssas av åtta procent av partiets väljare i en valkrets, för att han eller hon ska passera de andra på valsedeln och ta en plats i riksdagen. Enligt utredningen ska gränsen sänkas till fem procent.

Dessutom ska reglerna för när det ska hållas kommunala folkomröstningar ändras. I dag krävs det att fem procent av invånarna önskar en folkomröstning och att kommunfullmäktige dessutom ställer sig bakom kravet. I fortsättningen ska det bli en kommunal folkomröstning om tio procent av invånarna kräver det och då ska inte fullmäktige kunna säga nej, vilket har varit vanligt hittills.

Mats Eriksson
mats.eriksson.ekot@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".